-
Hon känner sig antagligen jäkligt pressad från ert håll som ni håller på. Sluta ställa frågor, se till att ta med henne på aktiviteter istället. Främja umgänge med kompisar och få gärna in henne i föreningslivet.Anonym (missbruk) skrev 2024-04-30 21:32:52 följande:Vi brukar försöka prata med henne. När vi frågar hur hon mår säger hon bra. När man frågar henne om något speciellt hänt när hon sitter helt tyst säger hon nej, att det inte är något eller när hon onormalt ledsen för småsaker och man frågar om det är något annat som hänt säger hon nej. Vad gör man?
-
Ja, och som jag skrev så lär hon känna sig pressad av "hur ni håller på", dvs allt det du räknade upp om att fråga henne olika saker. Det skulle även en välmående tonåring kunna känna sig pressad av, och tro mig så känner hon energin bakom de där frågorna också!Anonym (missbruk) skrev 2024-05-01 17:40:12 följande:Vi "håller inte på". Vi frågar hur det är med henne, vilket BUP inrått oss att göra. Vi gör såklart aktiviteter med henne. Vi spenderar tid med henne varje dag. Film, myskvällar, matlagning tillsammans. Åker till stan, bio osv. Men som jag skrev isolerar hon sig mer och mer. Vill inte följa, vill inte delta, vill inte äta osv. Det är svårt att tvinga en tonåring till att umgås med oss vuxna eller familjen.
Du trodde seriöst att jag menade att ni ska tvinga henne...? -
Det är så klart ett långsiktigt arbete. Du tror väl inte att jag tänkte att en trevlig utflykt skulle ändra hela hennes situation...? Oron kan dämpas om dottern mår bättre i sig själv och känner sig trygg, vilket hon tydligen inte gör nu. Med ålder och mognad kommer också andra insikter, men hon behöver ha ett skyddsnät omkring sig för att kunna utvecklas åt rätt håll på ett bättre sätt.Anonym (Bfnf) skrev 2024-05-02 07:28:32 följande:Ta med henne på aktiviteter hjälper knappast ändå mer än för stunden. Hon verkar orolig för sin mamma, det är uppenbart. Oron finns kvar vad de än gör. Hennes mamma är ändå hennes mamma och hon ser upp till henne.
-
Skitsnack. Man kan visst vara tung missbrukare och ändå fungera. Känner till en person (bekant till en bekant) som tar riktigt tunga saker dagligen. Hen sköter sin tonåring och hemmet, lider av hälsoproblem men sköter kontakter med läkare mm mm.Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-05-02 07:34:46 följande:
Mamman kan ju knappast vara en tung missbrukare eftersom hon är fullt fungerande och pratar (med största sannolikhet även träffar) sin dotter ofta. Dottern verkar ha en bättre, öppnare och närmare relation till sin mamma än pappan. Vad är det hon missbrukar?
Tycker dottern är gammal nog att själv få välja om hon vill bo hos mamman, särskilt eftersom hon troligen skulle må bättre då och trivas i sitt hem och sitt liv.
Manipulativ vet jag inte alls vad du fått ifrån? Det är en mamma som saknar och älskar sin dotter, som bryr sig om dottern på riktigt.
Sedan minns jag inte allt ts skriver men de märker väl denna manipulation på sånt som mamman säger till dottern och som sedan kommer fram i samtal med ts och andra vuxna. -
Ja, men det kan tyvärr ingen annan än mamman ta tag i eller förändra på minsta sätt. Dottern kommer att påverkas av detta i många år framöver även som vuxen...Anonym (Bfnf) skrev 2024-05-02 09:46:17 följande:Ja jo men oron finns ändå kvar och mamman behöver ta tag i sina problem. Där är ju grunden. Ju fortare den fixas desto snabbare mår hon ju bättre.Absolut. Hon känner sig garanterat väldigt pressad kring kontakten med mamman och som någon skrev så lär de träffas ibland när hon ska träffa "vänner". Det är så det blir, om man pressar barn/unga så börjar de ljuga och smussla.Anonym (Bfnf) skrev 2024-05-02 09:48:01 följande:
Sedan får man inte glömma att dottern kanske inte ens vill. Det kan trigga stress också att vara ifrån så hon känner att hon måste ta hand om mamman men att alla drar i henne samtidigt och vill umgås också på allt. En svår balansgång.
Funderar däremot mycket på hur relationen är med pappan i detta fallet . Om den kan bli bättre. Kanske bör hon hellre befinna sig hos honom mer.
-
När det är barn inblandade så bör man väl isf göra orosanmälan både för barnet och den vuxna. Skillnaden är att om det inte finns barn i familjen så kan den vuxna bara tacka nej till soc hjälp och så är det ur världen. Med barn i bilden släpper de så klart inte en sådan situation utan då måste de verka för barnets bästa. De kan fortfarande inte tvinga den vuxna till att förändra sitt liv men de kan göra insatser för barnets del, även tvingande sådana.Anonym (Bfnf) skrev 2024-05-02 14:22:43 följande:Man kan orosanmäla vuxna med. Säger ju att jag har gjort det så visst går det. Läs på.