Vad fan kan unga morsor erbjuda ett barn??

Jag får lite Morran & Tobias-känsla över en ung morsa i len sunkig hyreslägenhet med ett eller flera barn. Är tacksam att mina föräldrar lärde mig vad som är vettigt i livet och inte uppmuntrade till giftermål vid 18 och barn vid 25, med ett sunkigt låglönejobb som knappt ger mat på bordet.

Ni som hävdar att ekonomin inte har någon betydelse för barns uppväxt har på sätt och vis rätt. Det är inte pengarna som räknas utan stabiliteten.

Men ni tänker inte på att den unga mammans förutsättningar att skaffa sig en utblidning blir bra mycket sämre.  

Jag ifrågasätter inte att unga mammor vill och gör sitt bästa för barnen, utan det är den unga kvinnan som har en jobbigare tid framför sig än den lite äldre som redan är etablerad på arbetsmarknaden.

Alternativet att se ett liv som hemmafru är sedan länge näst intill en omöjlighet.

Personligen tror jag att det är bäst att göra klrt sin utbildning innan man skaffar barn. Oavsett om det är till undersköterska eller ekonom

Och det är lite det som är poängen i det jag vill framföra. Att när man är yngre är det generellt lättare att orka med och göra fler saker än när man blivit äldre och har satt sin rutin och har ett sätt man vill leva på redan. Jag är 35 idag med en 14 åring och en 12 åring, och trots att jag är i bra form skulle jag ALDRIG ha den lusten eller orken att göra allt jag gjorde då. 

Jag generaliserar sällan äldre föräldrar annars, men som ung pappa fick jag alltid stå till svars för stofilmaffian, lite samma klientel som den här tråden består av, och mina argument är bara ett sätt att visa att man kan vända på pannkakan, det finns nackdelar med att vara gammal med barn också.

Jag upplevde de snarare som en tillgång att inte ha mitt sätt att se på världen redan, utan jag och mina söner har fått den relationen att vi tillsammans kommer fram till saker. Styrkan i det är att jag aldrig talar över huvudet, utan resonerar och förklarar så vi låt common ground. Jag fasar över alla föräldrar som auktoritärt säger till barnen vad som gäller, det finns bara envägskommunikation. Det är en baksida av att blivit äldre och tycka sig veta hur livet ska levas.

Men visst, vi kan vrida och vända på det i all oändlighet till för och nackdelar, men ingen kommer någonsin kunna övertyga mig att min upplevelse som förälder, eller barnens upplevelse i uppväxten hade varit bättre om jag hade fått som gammal 30+ are. Sen är det säkert en annan slutsats från motparten, så det är individuellt!