Planerat kejsarsnitt

Jag rekommenderar att lägga fokus på stödsamtal i någon form och även terapi innan du blir gravid.  En graviditet innebär många undersökningar och du kan få göra fler undersökningar om det är så att du eller bebis inte mår så bra. Både vaginala och vanliga . 
Kejsarsnitt är ingen garanti för att du slipper gynundersökningar . Såna får du göra ändå i någon form och även efter ett snitt/förlossning. 

För din egen skull behöver du komma till rätta med din skräck och hitta en lösning sim hjälper dig. 

Tack. Ja. Jag får ju än så länge ingen tid pga långa väntetider vilket suger då jag är 37 år o jag och min pojkvän planerar barn nu.

Jag vet inte vad det är för typ av gynundersökningar?
Men jag klarar med nöd o näppe en cellprovsy dersökning o då får jag lite panikattacker.
Tänker ändå att gynundersökningarna inte kan vara värre än det?

Själva utkrystandet måste ju vara mycket värre?

Det brukar ju finnas mottagningar för förlossningsrädsla på sjukhusen.

Om du är 37 tycker jag ni ska köra på, ut kommer ju ungen på ett eller annat sätt och du har minst 9 månader på dig att klura ut hur. Inte ens säkert att du kan bli gravid. 

Vad är du mest rädd för, är det smärtan eller utsattheten? Jag har fött två barn och klart det gör ont men däremot så blir ju allt med underliv mm så normalt när man är på en förlossningsavdelning.

Det är ju dessutom så mycket som är positivt jämfört med ett cellprov... Du har din partner och ni har packat små söta bebiskläder och massäck...
Lycka till! 

Det finns olika typer typer av undersökningar som alla kan ta olika lång tid beroende på anledningen.  Sen kan det ju slumpa sig att man behöver behöver göra flera/många undersökningar. Har du jobbigt med detta kan det ju vara svårt förstås. 

Att krysta ut ett barn gör du ju på egen hand . Lite som att bajsa. Det är samma mekanism . Barnmorskan står bara bredvid dig just då och kollar att du och barnet mår bra men hon rör dig inte . Går krystadet bra tar hon ju bara emot barnet när det kommer ut. 

Klarar du av att titta på förlossningar? I så fall kan du ju leta upp olika tv-program att titta på så du ser hur en förlossning Går till och vad du kan förvänta dig. Dessutom får du träffa mammor som är livrädda för förlossning,  har olika krav och olika svårigheter och får se hur dom löser det.  På Tv4 Fakta har dom sänt olika serier om förlossning som du kan leta upp. "En unge i minuten " är tex från England och just nu visas en serie från Norge. 

Majgrönska: tack för dina fina ord! Jag tänkte att jag skulle kontakta sjukhuset igen med ja :)

Fjärilkär: tror inte det är läge att titta på fler förlossningsvideor. Det gör saken värre o jag får ännu mer panik.

Men jag ska ringa vården o diskutera allt igen.

När du väl är gravid ska du hitta en bra barnmorska och prata om din förlossningsrädsla det första du gör. Säg tydligt och klart att planerat snitt vore det bästa för dig. Insistera. Om barnmorskan inte förstår dig, utan försöker ?omvända? dig till att föda vaginalt ändå, så byt barnmorska. Hitta någon du litar på. 

Oftast får man prata med någon kurator eller psykolog via förlossningsmotagningen, och sen får man inte själva snittet bokat förrän i vecka 36 (i Stockholm). Det är säkert olika svårt i olika regioner, men de flesta försöker lösa situationen.

 Jag har gjort 2 planerade snitt på social indikation, som det heter när det är pga förlossningsrädsla. 

Själva snittet gör inte ont, och jag var på fötter igen efter ett par dagar och gick promenad. Det är bra att vara vältränad innan tror jag. Jag har flera vänner som fött vaginalt som haft ont mycket längre. 

Nyfiken fråga men vad bottnar din rädsla i? Har du nån aning vad det handlar om kan det vara enklare att ta tag i det och få rätt sorts hjälp.  Då kan du ju få hjälp från andra håll också utöver hjälpen för förrlossningsrädsla . Då kan det gå fortare också 
 

Du behöver nog gå till en psykolog även om du får ok på kejsarsnitt. Bebisen kan ju komma för tidigt.

Tänk att det kan vara så olika. Själv var jag livrädd för att ev behöva göra kejsarsnitt då bebis nr 2 låg i säte och var stor, stora bebisar i säte får inte födas vaginalt. Usch vad jobbigt jag tyckte det var att behöva tänka att det kunde bli kejsarsnitt, en operation innebär ju alltid en risk. Jag tyckte vaginal förlossning var något oerhört mäktigt och häftigt att varit med om. Ont, ja absolut, men så fint att själv ta emot bebisen efter man kämpat ut den.
Jag blev igångsatt och det var nästan exakt som en vanlig förlossning.

Men är du rädd ska du givetvis prata med dem om kejsarsnitt, och som sagt prata med psykolog så du även är förberedd om bebis ändå skulle komma tidigt.

Under förlossningen känner ju bm flera gånger hur öppnad man är.
Under graviditeten är det i vanliga fall inte så mycket undersökningar. Men efter en vanlig förlossning kollar de ju också upp ev bristningar, känner efter så man hittat knipet om man vill.

Relaterar till din rädsla TS, jag hade själv kejsarsnitt med mitt barn. Gå med i Facebook-gruppen "Rätten till kejsarsnitt"! Där kan du få råd. Rekommenderar gruppen varmt, den är väldigt informativ.

Vilket jävla svar från barnmorskan! 

Hej!

Jag känner igen mej I dej 100 procent.
Är i din sits och förstår din skräck/känslor. 

Är 36 år gammal och pga av min gynskräck har jag endast gjort ett cellprov i mitt liv. Klarar inte ens av det, får panik ångest och tappar de totalt.

För 12 år sedan gick jag till en barnmorska och sa att jag vill ha barn men vägrar föda normalt. Hon förstod mig och förminska inte min skräck och känslor. Blev gravid och fick hjälp att få ett planerat snitt.  Fick besöka en psykolog 1 el 2 gånger se  träffa jag läkare för planera datum.
Ut kom en frisk pojke och du ska veta att ett planerat snitt går inte att jämföra med akut snitt.
Det var en underbar upplevelse,  allr gick som en klocka och personalen var så vänliga och omhändertagande.  Har bara positiva saker att säga.

Efter snittet är de klart att man har lite ont , inte jätte farligt då man är medicinerad och smärtan är inte jätte hemsk. Efter några dagar så kommer man på fötterna igen.

Hur som helst nu är jag gravid igen och tidigt än, men boka in en tid innan jag blev gravid och min barnmorska sa att vi ska lösa planerat snitt igen.
Man får inte tvinga en kvinna att föda vaginalt, det är lag på det!

Hoppas denna graviditet går vägen och ser fram emot ännu en fin förlossning via kejsarsnitt. 

Lycka till och ge inte upp barn pga av en förlossning.  Du har rätt till snitt!

I och med att du är så gammal som 37 och mest troligt bara kommer att hinna med ett barn (om något alls), så tror jag att du kommer att få igenom ett kejsarsnitt utan större problem. Den största anledningen till att man inte vill bevilja kejsarsnitt i onödan, är nämligen riskerna för problem vid KOMMANDE graviditeter och förlossningar, samt att antalet barn kvinnan kan få begränsas kraftigt om hon börjar använda sig av kejsarsnitt. Det är alltså jättedumt att göra ett kejsarsnitt utan medicinsk indikation i 20-årsåldern, när så mycket kan hända i livet ännu, som gör att man kanske vill skaffa flera/många barn. Men i din ålder går det på ett ut. 

Någon ovan skrev om MVC-barnmorskan - jag skulle vilja säga, att vad hon tycker spelar ingen roll, och det är inte heller hon som bestämmer om du ska få KS eller inte, utan det gör en gynekolog/obstetriker på ditt sjukhus. Du kan vända dig dit själv när du redan är gravid, detta måste inte gå genom MVC. Dock kommer de förmodligen att försöka med Aurora-samtal eller liknande först, dem bör du gå på. Det är ju inte heller FEL om du ändrar dig, och vill föda barnet själv ändå! Det är en häftig erfarenhet och man känner sig mycket nöjd med sig själv när man har övervunnit sina rädslor!

En annan sak som kan vara bra, är att få till ett förlossningskontrakt med förlossningskliniken. Det innebär att din förlossning startar på normalt sätt av sig själv, och du går in i ett normalt förlossningsarbete - men du har själv rätten att bestämma om och när detta ska avbrytas, och kejsarsnitt göras i stället. Bara att kvinnan VET att hon har den makten/möjligheten, gör nämligen ofta att hon slappnar av och känner sig trygg - och då löper förlossningen finfint! Mycket med förlossningar är nämligen ett samarbete mellan kropp och själ.

Nej, det finns ingen sådan lag. En patient kan inte begära att få en operation, oavsett vilken, utan det avgör en läkare. Eller menar du att det har kommit en sådan lag de senaste åren? Det är ett tag sedan jag arbetade i vården nu. Har du någon lagparagraf att hänvisa till i så fall?

Jag har svårt att tro på detta faktiskt, för det skulle bli bisarrt om patienter skulle få kräva operationer utan medicinsk indikation. Sjukvården är liksom "lite" överbelastad som den är, och ett kejsarsnitt är dubbelt så dyrt som en normal förlossning p.g.a. att det krävs fler personal och mer välbetald personal, samt att kvinnan måste ligga kvar på sjukhuset flera dagar längre än efter en naturlig förlossning. 

Jag förstår din rädsla. Det är ju väldigt vanligt att spricka vid en vanlig förlossning. En ganska stor andel får dessutom större komplikationer. Tyvärr är det väldigt olika hur olika regioner ser på förlossningsrädsla.

Vill man göra förlossningen enklare och med mindre risk for komplikationer så kan man försöka välja en partner som inte är allt för lång i förhållande till sig själv. För skillnaden i längd mellan föräldrarna ökar risken för komplikationer.

www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3126796/