Maymom skrev 2024-04-04 18:35:32 följande:
Andas. Jag tyckte lustgasen inte hjälpte så mycket men den hjälpte mig fokusera på andningen. 5 djupa andetag i den per värk funkade för mig. Sen somnade jag mellan värkarna😊 hade dock bara typ 1 minut mellan dem.
inte spänna sig, en hand på axeln från stödpersonen kan hjälpa mycket för att man ska sänka axlarna och slappna av.
Föda utan rädsla-FUR, har bra tips du kan googla fram. Men slappna av, tänk tung och djup röst, undgå att skrika ljust.
Lyssna på din kropp. Vill du stå på alla fyra gör det, vill du ligga på sidan gör det.
Att dra i någonting kan hjälpa.
Bada kan vara skönt. Duscha hemma i början.
Ta den bedövning du känner att du behöver, finns ingen prestige i att föda utan.
När krystvärkarna kommer känns det ofta lättare eftersom det blir en kraft man kan jobba med. Läs om flämtningar för att undvika att krysta vid krystvärkar, kan behövas om det går för fort, jag missade detta och hade svårt att hejda krystningarna.
Det kan även göra ont efter barnet kommit när moderkakan ska ut.
Jag har tyckt att de onaturliga smärtorna är värst, lite töntigt i sammanhanget att tycka att nålsticken med bedövning innan de syr är värst när man precis tryckt ut en unge och blivit klippt😅
Fick kateter första gången, det var inte heller kul.
Förlossningen är en häftig upplevelse, en sån urkraft som jag är glad att jag fått uppleva.😊
Ja va märkligt att själva nålsticken gjorde mer ont än förlossningen. Kan det vara att det känns störande i situationen att sy när bebisen kommit och allt? Medan man under förlossningen är inställd på att göra det man gör?
Varför behövdes kateter? Var det för att du fick bäckenbottenbedövning när du sydde? Vad var det som var trist med katetern? Varför blev du klippt föresten? Och hur var det? Måste ju känt rätt rejält om du inte fick bedövning dvs. Min syrra kände i alla fall när hon fick sin bristning och då borde man känna att de klipper väl?