Anonym (Kimchi) skrev 2024-04-01 22:15:33 följande:
Det är nog läge att prata enskilt med pappan. Tala om i klartext vad som gäller både för honom och sonen. Vad han väljer han du skita i men inte hur han ska göra med sonen. Övervikten har ju pågått ett bra tag. Har du frågat hur sonen eg mår? Vad är det som gör att han hellre sitter och slackar hos pappan. Har han någon utbildning på gång eller jobb? Visst följer ungdomar minsta motståndets lag och som alla vill ha momentan belöning. Har han tidigare varit intresserad av någon fysisk aktivitet? Lagsport eller individuellt? Hur ser hans framtidsplaner ut? Är det bara grått och i arbetslöshet. Då måste ni som föräldrar steppa upp och se till att han kommer igång med livet. Beroende på var ni bor så kan det vara svårt att få tag i eget boende vilket han på sikt ska ha. Något gör att han väljer att feta på sig. Frågan är vad. Du har ett riktigt tufft jobb framför dig. Att vända trenden ffa för sonen. Kämpa på! Din oro tyder på att du bryr dig och vill honom väl.
Tack!
Har försökt prata med pappan ×flera men han har liksom helt tappat greppet om tillvaron
(Han var/ är en väldigt fin person , vi levde ihop i nästan 25 år varav 15 år innan det barkade.)
Sonen har jobb som han sköter. Går gymnasiet som han sköter. Har planer. Än så länge på banan. Men jag ser tendenserna och hur han ser upp till pappan. Blir mer och mer lik.
Jag ska försöka prata med honom igen men om måendet allmänt.
Han har aldrig varit jättesportig men en riktig "utomhusmänniska" som trivts med att ta cykeln vart än han skulle omän det var till kompisar 1 mil bort.
Gärna promenerat och löptränat samt rörts i skogen.
Mindre av det nu, men det finns fortfarande.
Snart körkort tyvärr.
Har försökt lockat med honom ut med mig men det är ointressant. Tror dock inte det handlar om aktiviteten i sig utan sällskapet.
Ingen i kompiskretsen är mycket för träning tyvärr