Inlägg från: Anonym (Mia) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mia)

    Lördag som eskalera

    Anonym (Why) skrev 2024-05-28 14:00:22 följande:
    Jag förstår att du är ironisk och jag vet också att många kvinnor förlåter och förlåter. Men jag har inte bara mig själv att tänka på.
    Jag vet hur denna lördag gått till, har inte beskrivit varenda liten detalj utan fått med de jag tyckte var relevant. Jag tar på mig skuld men ser definitivt hans skull i det också. Det får inte ske igen och skulle det ske så är det hejdå. Jag har hela min familj nära så jag kan lätt bo hos dom om han skulle ha problem med att flytta ut. 
    Just för att du inte bara har dig själv att tänka på ska du lämna.

    Skulle det ske så är det hejdå? Om du inte kan lämna då, om han fortsätter att slå och inte släpper ut dig? Ja det finns människor(?) som gör så. Han har redan passerat en gräns ingen ska göra, nu är den framflyttad så nästa gång han gör det så kommer det att bli värre. Jag skriver nästa gång för att det är så det brukar bli, människor förändras inte. Läste just om en fransk musiker som slog ihjäl sin flickvän för några år sedan, 19 slag mot huvudet. Jag vet inte men jag tror inte att det gick från 0 slag till 19, gradvis är väldigt mycket mer troligt.
  • Anonym (Mia)
    molly50 skrev 2024-05-28 21:35:42 följande:
    Då tror jag du känner fel.
    De flesta av oss vill ditt bästa.
    Och jag har t ex själv levt i en destruktiv relation.
    Hade jag inte lämnat den så hade jag kanske inte suttit här idag.
    Så jag talar även av egen erfarenhet.
    Det kan vara värt att tänka på.
    Och så även jag, självupplevd erfarenhet av att leva i en fysiskt våldsam relation. Även där blev jag lovad att det aldrig skulle handa igen, det gjorde det ju. Såklart eftersom det är ett mönster misshandlare har gemensamt. När gränsen väl är passerad.
  • Anonym (Mia)

    Regeln att lämna efter första slaget finns av en mkt god orsak. Jag som alla andra trodde ju på löftet att det omöjligt skulle kunna ske igen, till 100%. I efterhand vet jag att det enda rätta hade varit att lyssna på det rådet och aldrig gå tillbaka.

  • Anonym (Mia)
    Evadoula skrev 2024-05-28 23:40:57 följande:

    Eftersom jag själv aldrig skulle kunna leva i en sån relation där detta ens uppstår så  tycker jag att det är märkligt att folk ens lever i en relation där sånt uppståtr. Jag sjäkv skulle avstå detta och ta hand om det liv vi får . Lycka till ❤️


    Ingen tror att det ska hända i ens relation förrän det är ett faktum. Jag kände mig fullständigt trygg innan knytnävsslaget landade i mitt ansikte. Total förvåning. Så nej, du kan inte veta innan. Jag trodde ungefär som du tills jag blev klokare.
  • Anonym (Mia)
    Chipmonk skrev 2024-05-29 01:37:51 följande:
    Varför var det så mycket värre för dig att gå efter andra slaget istället för efter första?
    Det är ju en bra fråga. Våldet blev värre andra gången, det är väl det bästa svaret. Och jag förbannade min dumhet, att jag inte gick efter första, ett uppvaknande att jag inte var så smart som jag tänkte innan.
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Why) skrev 2024-05-29 07:18:32 följande:
    Ja vår relation är sund om man bortser från denna enda händelse!
    Nä, det vi gjorde är hemskt och därför gör vi det aldrig igen
    Du har faktiskt fel i det. Relationen är förstörd så som den var. Sen hoppas jag att du är det där extremt sällsynta undantaget så att ni kan ha en ny relation som du kanske nöjer dig med. Jag kommer aldrig att leva så igen men det är jag det.

    Ni gjorde...ja, du mår ju bättre kortsiktigt av att lura dig själv så, även det är klassiskt. Samma mönster som återkommer, gång på gång.
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Delia) skrev 2024-05-29 09:47:41 följande:
    Ja det är extremt sällsynt att kunna älska någon som slagit dej blodig och mordhotat dej.
    Och att någon älskar en som kan göra det mot en. Det är en motsättning mot konceptet. Jag som älskade det där våldsamma exet då kunde inte slå tillbaka, bara försöka skydda min kropp. Trodde att jag skulle försvara mig själv till varje pris innan, så var det inte. Att skada min partner, som att slå ett barn, otänkbart. Det är den spärren som normala människor har.

    Sen så tror jag att kroppen tar över när den fattar att man kanske inte kommer levande ur situationen.
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Casanova) skrev 2024-05-29 11:47:49 följande:
    Du kan ju inte dra exempel som inte har med saken att göra.

    Viss skillnad på en unge som inte kan försvara sig mot en vuxen. Här snackar vi om en fullvuxen man som får en smäll. Då är det naturligt att försvara sig.
    Du får skilja på att du slår tillbaka mot en främmande man och den du lever med, antar en kvinna i ditt fall. Helt skilda saker. Kan inte föreställa mig heller att slå någon som har 1/5 av styrkan jag själv har heller, hålla ifrån sig är vad jag skulle göra i så fall, det enda normala.

    Skulle en främmande tjej slå mig, en kvinna, på gatan så gör jag vad som krävs för att skydda mig, noll problem. Att slå tillbaka är mitt sista val när inga andra alternativ finns.
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Casanova) skrev 2024-05-29 12:35:16 följande:
    Har du tränat så sitter förmågan att försvara dig i ryggmärgen. Själva poängen är ju att träna på en sak så många gånger att det sker per automatik.

    Sen hejdar du ju dig så klart om den som angriper inte utgör ett hot. Men det förutsätter att du hinner göra det.
    Om det är så att din reflex är ohejdbar så är det otroligt dåligt. Om ett argt litet barn slår till dig så går det inte att du slår tillbaka via din inlärda reflex. Eller gör du det? Dom som är seriösa med sina hundar tränar dom att inte reagera på snabba rörelser och att bli burdust hanterade, just för att dom inte ska bita på reflex om man t ex tappar ngt i köket. 

    Jag tränade kampsport i ett antal år som tonåring och det finns inte på kartan att jag någonsin har slagit någon på reflex. Första knytnävsslaget från det galna exet kom från ingenstans och gjorde så fruktansvärt ont att jag blev satt ur spel i några sekunder. Senare våld gick aningen att parera när jag visste att möjligheten fanns men 50kg+ råstyrka och sjuk aggressivitet rår man inte över inklämd i ett hörn.
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Casanova) skrev 2024-05-29 17:25:02 följande:
    Beror väl på storeken på barnet. Små barn naturligtvis inte. Ni letar ju reda på extremlägen istället för att förstå principen.

    Det var två vuxna människor här.

    Om en tjej fått en smäll av sin kille och slagit tillbaka. Hade vi då suttit här och diskuterat om hon var en mansmisshandlare då? Ifrågasatt om hon även slår små barn?
    Det är inte direkt extremlägen, det är liknande princip. Säg att jag kvinna 59kg får en örfil av en dotter på 30kg. Svarar jag med ett hårt knytnävsslag i ansiktet? Totalt otänkbart.

    Två vuxna människor ja. 

    Hade killen gett henne en örfil och hon svarar med ett kraftfullt knytnävsslag i fejjan tillbaka så ja, hon har allvarligt fel i huvudet och ska inte vara nära andra människor. En tjej som slår sin pojkvän blodig efter en örfil är inte otroligt att hon även slår barn.

    Har man istället ett kraftfullt fysiskt överläge och ändå slår hårt för att skada - oändligt mycket värre. Damaged goods.
  • Anonym (Mia)
    Tow2Mater skrev 2024-05-29 18:41:33 följande:
    Efter andra gången är per definition tidigt.

    Och vi tar risker hela tiden. Ibland är små risker värda att ta. Du slutar inte gå över gator bara för att en del blir överkörda.
    Att sova i samma säng som någon som har mordhotat och slagit en blodig - en helt onödig risk att ta. Att bli misshandlad av en främling på gatan är en risk man tar, inte att bli misshandlad igen eller dödad av den man lever med.

    Men ts kommer såklart inte att lyssna på något som går emot vad hon själv vill tro på. Men kanske att andra som läser här skulle kunna dra nytta av andras erfarenheter på området.
  • Anonym (Mia)
    Tow2Mater skrev 2024-05-29 18:24:55 följande:
    Så då verkade det ju bli lättare att gå efter andra gången.

    Det verkar ju vara TS plan också, om det mot förmodan skulle hända igen. 
    Ditt svar här får mig att tänka att det verkar vara en del här som inte förstår vad vi pratar om. Våld i nära relationer betyder inte automatiskt en hård knuff eller liknande. Säg att man får näsan knäckt eller avslaget kind/käkben vid det andra tillfället. På vilket sätt har man skaffat sig en bättre situation efter andra gången då? Inser du inte att våld ger skador på kroppen när man blir slagen av någon enormt mycket starkare än en själv som inte har spärrar på plats? Som man känner av lång tid efteråt när själva skadan har läkt. Jag hade ont i ett år efteråt. Då har jag inte nämnt vad det gör med ens psyke och ens syn på andra människor.

    Så naivt.
  • Anonym (Mia)
    Anonym skrev 2024-05-30 05:49:07 följande:
    Oavsett så var det ts som inledde misshandeln. Det kan vi aldrig komma ifrån.
    Hur hade du resonerat om killen hade slagit tillbaka med en handflata, hade det varit ok eller?

    Eller är det så att alltid mannens handlande är värre än kvinnans, även om handlingen är densamma?

    Själv tycker jag att båda borde inse nu att de inte är bra för varandra, och liksom lämna varandra i ett gemensamt beslut. Det vore det bästa.
    Min syn är att det beror på det fysiska övertaget. Om en muskulös kvinna på 100kg slår en 60-kilosman utan att bry sig om skadorna det kommer att ge så är det illa ja. För mig handlar det såklart inte om könet utan om övertaget. Likaså när en vuxen slår ett barn.
  • Anonym (Mia)
    Tow2Mater skrev 2024-05-30 12:14:01 följande:
    Du svarade på någons fråga Varför var det så mycket värre för dig att gå efter andra slaget istället för efter första? med att våldet blev värre andra gången,och i dina fall/exempel borde det ju då vara mycket lättare att gå efter andra gången än forsta.
    Du vill på teoretiskt vis särskilja beståndsdelarna i traumatiska händelser? Ja, så kan man ju tänka om man har dom personlighetsdragen.

    Skulle du ge råd åt t ex din dotter så skulle du tänka på samma sätt. Eller?
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Melonen) skrev 2024-05-31 05:58:36 följande:
    Puhhhhhlease, om det inte finns tydliga bevis i form av inspelning och/eller icke partiska vittnen så blir det ord mot ord och han kommer inte att fällas, dvs om han inte villigt erkänner så klart. Men då måste han ju vara ett riktigt stolpskott om han gör det.
    Japp. När man vet hur svårt det är att få nån åtalad med synliga skador så...ja. Ord mot ord. Det är även hyfsat riskfritt att misshandla så länge inga vittnen finns. Man kan ju ha slagit sig själv, så resonerar polisen.
Svar på tråden Lördag som eskalera