Lördag som eskalera

Separerat. Ni två ska inte vara ihop.

Jo den tanken är jag i. Varit ihop så kort tid också sker detta. Men det är inte så att det är vardagsmat för oss, i vanliga fall har vi ett väldigt respektfullt och kärleksfullt förhållande därför är det en stor chock att vi gjorde såhär

Handla mer om att han tycker städning är bottenlöst tråkigt men han insåg själv att det var en väldigt dålig idé så det lär inte upprepas igen.

Nä det har det inte. Det är jag som är ovan med att ha en man som vill dricka öl på kvällen, att jag är ovan gör det inte till något problem. 

1. Jag håller med och mannen ifråga insåg det av sig själv att det var en dålig idé. Kanske inte eg att dricka klockan 8 på morgonen men att det blev lite för många fram till 14. 

2. Håller också med. Jag slog först och jag förvänta mig faktiskt slag tillbaka. Jag ångra mig i samma stund som jag slog och tänkte vad fan gör jag men jag förvänta mig inte att han bara skulle ta det men trodde på örfil tillbaka. Det där att män inte ska slå på kvinnor gäller ju om kvinnan inte slår. Så lite både och, anser det var mitt fel som tog till ett slag men önskar hans svar inte varit med knuten näve.

3. Det var jävligt fel av mig att hota vara med andra, så gör man verkligen inte. Antar jag helt enkelt ville såra honom och gjorde det på en väldigt svag punkt. Hans hot är helt klart resultat av att han druckit förmycket. Jag ifrågasatte ju honom direkt.

Han är inte speciellt svartsjuk, han är aldrig kontrollerande annars, kollar inte min telefon eller frågar vem det är som skickar på messenger och dylikt. Hans svartsjuka kom av det jag sa och är väl ganska naturligt man blir svartsjuk om man får det slängt i ansiktet. Han har i vanliga fall inte problem att kontrollera alkohol, självklart märks det när han dricker men aldrig annars på något aggressivt vis utan mer att han blir ännu mer kärleksfull, lite klängig och upprepar sig. I normala fall snackar vi ju inte heller dom mängderna. 

Summa summarum, det blev fel på så himla många vis den dagen. Beslutet är taget och även fast det när jag skrev detta inlägg kändes skönt att få lätta på sitt hjärta i stunden för främlingar så känner jag nu att jag borde låtit bli. Jag borde ha tagit det med någon som känner oss och vet om att detta inte är vi. Jag förstår att ni dömer ut oss men jag tycker ni är för hårda utifrån en incident och att många lägger till egna historier om att detta måste hänt förr, ni måste vara si och så osv. Jag vet vad vi är och vi är bättre än såhär

Varken det jag gjorde eller sa var heller acceptabelt. Jag vet att jag inte kommer görs så igen så varför ska jag inte tro på att han känner likadant? 
Sen är det jag som har vänner och familj nära och han som inte känner någon här så han borde känna sig mer orolig än mig för att liknande ska ske igen.

Nä, men jag anser inte att jag har det i mig att hota med otrohet eller lappa till någon heller så det är upp till bevis för båda att inte nånsin göra så igen