Stark förnekelse och ångest i separationen

Jag som haft några mindre bra relationer känner igen det att det är plågsamt när dom upphör även om dom var dåliga. Men som någon annan var inne på så var du förmodligen inte fri från ångest precis även under den, så var det för mig. Stod inte ut längre speciellt i en av dom, visste att det skulle bli svårt efteråt men den gav mig alldeles för mycket ångest under tiden, visste att jag var tvungen att avsluta för gott för att kunna gå tillbaka till mitt rätt bra normalläge. Och nu ett år senare är jag nästan som förut. Eller aningen skadeskjuten men mkt mer medveten, en väldigt stor skillnad.

Mitt råd är att du efter att du tagit dig igenom det akuta ser till att utbilda dig i hur relationer ska funka och hur du själv är. Gränser är nr 1. Att kunna bryta när dina nödvändiga gränser överträds är a och o. Spelar ingen roll hur mkt kärlek man har eller "connection", det är annat som är helt nödvändigt med. Annars riskerar man att göra våld på sig själv och det vill man inte.