Tar jag hand för mycket om mitt bonusbarn?

Jag förstår hur du tänker och det är väldigt fint. Jag var likadan, och jag upplevde faktiskt att mitt bonusbarn blev svartsjukt när vi fick ett barn till, svartsjukt på mig inte på sin pappa. Och det är ju såklart en fin komplimang att hon ville ha min närvaro och uppmärksamhet och jag såg till att vi gjorde saker själva. Så förstår ditt tänk.

Nu när vi separerat kan jag också se en annan sida och det är dels att jag inte borde ha hoppat in och tagit så mycket av pappans måsten, hämta, lämna, läxor och natta. Det gjorde att jag nästan gick in i väggen då jag även fick sköta vårt gemensamma barn samt hushållet.(samt jobbade fullt)

Jag kan även förstå barnets mamma. Nu vet jag inte om det är så i ert fall men om mitt ex träffade nån ny och jag fick höra att hon tog nattningar eller läxläsningar så hade jag blivit väldigt ledsen för att han inte tar sitt ansvar för barnet, utan lämpar över det på sin nya. 
Du skriver inte hur umgänget ser ut, om de har halva tiden var. Har Pappan mindre hade jag verkligen stört mig på att han inte ens kunde ta nattningarna de två(exempelvis) dagarna han hade per vecka. Å andra sidan om han inte har halva tiden så finns det kanske en anledning till det..

Det kanske inte är så för er. Det kan ju istället vara att mamman tycker det är jobbigt att en annan kvinna kommer så nära hennes barn. Framförallt kanske om barnet bara är ett par år, kan vara jobbigt om barnet börjar kalla dig också för mamma tex.