Nån som gått skilda vägar med barn mer än en gång?

Vet du, ibland kan det faktiskt bli enklare att vara själv med barnen på deltid. Ditt fall låter som ett sånt. Är man van att sköta hemmet och barn i stort sett själv så blir det enklare att göra det när man har barnen på deltid och dessutom inte behöver städa efter mannen eller irritera sig på att mannen inte drar sin del av lasset. 

Du kommer ha dagar då du kan fokusera på dig själv, ditt jobb och hemmet. Hur ofta kan du göra det ostört i dagsläget?

Sen förstår jag att det är hemskt att ge upp drömmen av hur det hade kunnat vara, att ni hade kunnat ha det bra som en hel familj men han är uppenbarligen inte rätt person för det. Och som du är inne på är det ju inte alltid lätt att se från början hur de ska bete sig längre fram, ofta visar de en annan sida i början och sen visar det sig att de kanske inte riktigt var så bra som de lät påskina?

Lärdom för andra. Håll inte på och skaffa barn med flera, tar det slut med den första tar det förmodligen slut med nästa också. 

Kanske lite kontroversiellt uttalande, men tittar jag åtminstone i min krets så skiter det ofta med den andra också, om man tidigare skaffat barn och brutit upp.

Ja, speciellt det där att du tatuerade in hans namn, borde ju ha varit en garanti för livslång harmoni och kärlekslycka!