När sexet sakta men säkert dör ut, vad gör man då?

Anonym (Håller på att tappa det) skrev 2024-03-14 16:17:57 följande:

Vet inte om det är lönt att ens försöka förklara för dig för du verkar ha snöat in dig helt på någon twistad motivering där jag anser att jag gör min del plus ibland mer och därmed ska hon belöna mig med sex.

Det är inte fallet, men av konversationer vi haft har hon sagt att hon tror att hennes stress hade minskat om hon fick (ännu) mindre ansvar över t.ex. städning, matlagning, tvätt osv.

Så jag, som redan gjorde en del av dessa sakerna tidigare, har gjort mer och inte sett någon skillnad i minskad stress och framförallt ökad lust vilket ger mig en bild över att det inte verkar vara svaret utan att jag nu istället gör mer "bara för att".

Hade du haft samma inställning om jag var en kvinna, jobbade heltid och gjorde mer än "min del" i hemmaarbetet eller hade du då trots allt skyllt på mannen och sagt "vad är det för karl som latar sig och sen inte ens kan förmå sig att ha sex med dig?

Min gissning är det senare, men nu spekulerar jag bara...

Jag reagerade också på det du skrev om att hon var hemma mer än dig, du tar på dig ännu mer jobb hemma och ÄNDÅ är hon för stressad för sex. Det låter som undanflykter och bortförklaring i min bok. Tror du är på väg att bli för tillmötesgående och dansar helt efter hennes pipa. Du behöver tuffa till dig lite, kräva egentid och att hon på allvar tar itu med "stressen", om det nu är problemet. Det kan finnas andra saker som kan behöva förändras.

Sen är det som Smecker skriver att hon måste visa att hon VILL ha en återgång till ett normalt sexliv, att hon är beredd att vända på varje sten för att få dig också att må bra i relationen. Att hon påstår att kommunikation i ämnet är "tjat och press" låter bara som ett sätt att få tyst på dig. Sexbristen måste ses som ett ömsesidigt problem som ska lösas. Annars är relationen hotad, det måste hon inse. Du behöver bli tydligare där.

Och absolut inte fler barn förrän sexlivet är återupplivat, tänk inte ens tanken!

Anonym (Lova) skrev 2024-03-14 20:55:55 följande:

Jag förstår känslan. För mig är passion och attraktion en viktig komponent i relationen. Annars känner jag mig okvinnlig och vardagen känns grå.

MEN

Ni har ett litet barn på bara tre år. Man behöver ta ett helikopterperspektiv och se relationen ur ett långsiktigt perspektiv. Småbarnsåren är kämpiga för de flesta. Ekorrhjulet är en lustdödare. Man kämpar med att bara få ihop vardagen. Men den är också väldigt kort. Ett par år av ett helt liv tillsammans. Ingenting. Och fanns lusten från hennes sida förut så finns möjlighet att den kommer tillbaka när allt lugnat sig. Kanske kan ni ha som mål att få till sex en gång i veckan? Ät en god middag hemma när barnet sover och sänk en vinflaska och kör på. Ju mer sex man har desto mindre tröskel blir det att få till. Så börja med att få till en rutin- även om den inte inte är så sprakande ibörjan (om ni båda vill ha mer sex).

Men du måste nog ha en realistisk syn på tillvaron. Det är få par som under småbarnsåren sliter av varandra kläderna och älskar på köksbordet. Det kommer sen ;)

Tyvärr visat forskning och statistik att ett sexliv som dött ut har väldigt svårt att komma igång igen - i den relationen alltså! Även om små barn kräver mycket så sover de också ganska mycket. Om man vill är det inga problem att få till sex ett par gånger i veckan. Så det finns ingen anledning att ge TS falska förhoppningar, vänta och se är en riskabel taktik. Som du skriver vore det bra om de kunde få till sex åtminstone en gång i veckan som en början.

Frågan är om hon vill och om det är attraktionen som saknas snarare än lusten...?

När sexet sakta men säkert dör ut, vad gör man då?

INNEHÅLL