Får hon vara med vid umgänget?

Nej det kan du inte kräva.

Du får ta på dig vuxenbyxorna och inse att man inte alltid kan få saker på det sätt man vill ha det. Ursäkta, men dina känslor här är faktiskt skit samma, han har rätt att träffa barnet och om du är obekväm med det så får du stå ut med det. Om du nekar honom umgänge så kallas det umgängessabotage och om du visar dig motsträvig på det sättet riskerar du vårdnaden om det skulle gå så långt. Det räcker naturligtvis inte med en eller ett fåtal gånger men om det är ett mönster. Du har ingen rätt att neka umgänge och du har inte rätt att diktera vem som mer ska vara närvarande under umgänget. Dessutom ska han ha rätt att umgås ensam med barnet helt utan dig, och det rätt snart också. Korta stunder så klart, men ändå. Om barnet ammas får man lösa det ändå. Ju äldre barnet blir desto längre stunder så redan innan hen är året gammal ska man kunna tänka sig att pappan tar barnet ensam några timmar. Försök se fördelarna med det istället!

Om han är en främling så är det väl främst just pga att han inte har fått träffa sonen så mycket, eller hur? Så hur ska du ordna det? Jo, genom att låta honom träffa barnet så klart! HANS barn! Du vill väl att din son ska ha en bra relation till sin pappa...? Och när sonen är lite äldre och de träffats ett tag så kan de umgås på egen hand också.

Din mamma måste inte vara där om du tänkte att hon ska inge sonen någon slags trygghet. Det är DU som ska vara sonens trygghet. Enda anledningen att du vill ha henne där är ju för att du själv behöver henne som trygghet... Och det ska du kunna klara på egen hand faktiskt. För du är väl inte rädd för pappan hoppas jag...?

Han kan inte kräva att hon inte får vara med, du kan inte kräva att hon ska vara med för att han ska fä träffa sonen. Att karln vill ha delad vårdnad beror väl på att han är barnets pappa, inte så svårt att fatta. Det du inte tycks fatta är att han kan stämma dig på hela vårdnaden och ha goda chanser att vinna pga hur DU har ägnat dig åt umgängessabotage under ett halvårs tid! Så det måste du sluta med på en gång! Det betyder att du får INTE blocka honom. Du MÅSTE låta honom träffa barnet och du MÅSTE bidra till att försöka kommunicera med honom. Funkar inte det så kan ni ha medlande samtal hos Familjerätten.

Spelar ingen roll att han har ljugit och lämnat dig, du har ingen rätt att straffa barnet för det. Sedan måste du fatta att det har INGET att göra med hur han är med barnet.

Hur ska pojken vänja sig vid pappa om han sover?? Och bara en kvart dessutom, du måste ju skoja. Pojken kommer inte stoppa pappa i munnen, oroa dig inte för det du... Han måste ju få hålla sin egen son!

Tro mig, han överlever av att träffa sin egen pappa även om de inte setts förut. Kommer inte bli varken trauma eller chock. Verkar snarare som att du lägger din egen oro på pojken.