Otrogen? Frun säger nej till sex

Jag har såklart frågat så många gg varför hon inte vill
ha sex med mig, men helt ärligt så vet jag inte, hon brukar bara säga att hon tappat lusten,,, eller att
det är problemen som gjort att hon tappat lusten, när vi fortfarande låg ibland, men hon avisade mina närmanden tackade hon oftast nej med att säga : inte idag, jag behöver sova, har huvudvärk etc, nu blir jag inte avisad längre eftersom jag slutat att ta med att försöka förföra, jag har försökt föreslå att hon har tappat känslorna som behövs för att vilja ha sex, osv, jag tvivlar på att hon faktiskt till fullo själv vet varför hon inte vill, och visst vi har grälat om det gamla vanliga, pengar, vem som gör det som behövs för att hålla hemmet rullande osv,  för min del började problemen när hon skruvade ner sexet, för hennes del troligen tidigare,,, hon gillar att jag smeker henne, men tackar nej till sex, jag har dock nästan slutat smeka henne, det känns bara ännu värre att ligga o mysa o smeka en attraktiv kvinna som sedan tackar nej om jag blir upphetsad, så jag brukar avstå från det hela, jag minns en tillfälle när vi var hos familjerådgivaren, o hon sa att hon kan tänka sig att ?mysa? om stämningen är bra, men nej tack att bli penetrerad,,att hon absolut inte vill kyssas är sårande, nästan värre än att hon inte vill ligga,, kyssar är nästan mer intima än samlag, jag tänker hon upplever mig frånstötande, har också föreslagit detta, hon svarar bara att hon inte vill,,,

Om jag sätter mig utanför min ? känslobubbla? av att känna mig avvisad pga inget sex, så kan jag tänka: va fan jag har ju knullat flera tusen gg med min fru, hur kan jag vara så känslostyrd så jag funderar på att sätt allt på spel ( våra släkten har flätats samman, vi har fler utflugna barn, släktena firar helgerna tillsammans, vi har sommarhus, bilar, båtar, företag , stor våning, mm) jag borde kunna stå över att känna mig så avisad när jag inte får ligga, o jag borde vara mer stoisk o stark o ha bättre koll på känslorna o inte börja fantisera om otrohetsaffärer eller uppbrott som man inte kan överblicka konsekvenserna av,, o om jag ser detta utifrån min frus perspektiv, om hon inte vill ha sex med mig ( hon verkar absolut vilja leva med mig, tror trygghet är viktigt) så borde hon kunna acceptera att jag knullar med någon annan kvinna, detta från hennes sida : nej till sex, o stor frustration o ilska vid förslag om sex utanför äktenskapet är att vara både ogenerös ologisk o mycket känslostyrd,,kanske borde hon inse det ologiska o acceptera att jag ligger utanför äktenskap,? Samtidigt hur svårt är det att ligga med någon?även om man inte är nyförälskad? Jag skulle kunna knulla med varannan kvinna jag möter på gatan,,,?

lotta, du missar min poäng när jag skrev att jag kan ligga med varannan kvinna jag möter,, för att klargöra jag har inga tentakler ute, jag flörtar aldrig med någon kvinna överhuvudtaget, aldrig! Min poäng var: jag har varit tydlig mot min fru hur nedbrytande det är för mig att hon skrotat det sexuella i vår relation, o det skulle ju  vara så lätt för henne att få en mani hemmet som är på bra humör intresserad närvarande, hjälpsam, om hon bara bjöd in mig 1 gg var 14dag, men det är ett förhögt pris för henne, hon väljer herre att ha en man som är lite avvaktande,avstår från att uppvakta håller sig distansera, o då tänker jag: om det skulle vara det omvända, dvs jag har ingen sexlust, så skulle jag ändå bjuda till bara för att jag visste hon så gärna ville,,dvs, det är inte så stor grej för mig, det skall till en rätt oattraktiv kvinna för att jag skulle agera som min fru, men det kanske är vad hon tycker ,,?

Tror nog att TS är införståddmed vad otrohet innebär. Därför har han inte varit otrogen. Han lever inte i en fantasivärld utan tår med båda fötterna på jorden.

Han vet att han riskerar sitt äktenskap men vill inte leva som en munk. 

Vad är alternativen?

Ta ut skilsmässa, och skylla på hustruns ovilja till sex

Prata med hustrun och säga att om de inte har sex så är äktenskapet dött och en skilsmässa  ör oundviklig

Söka sex på annat håll och hoppas att hustrun inte har något emot detta.

Eftersom han inte vill skada hustrun befinner han sig i ett dilemma. Vad och hur han än gör så blir det resultatet.  

Visst är det lättare när barn är vuxna, men även vuxna barn kan ta väldigt illa upp av föräldrarnas skilsmässa. De vill ha föräldrahemmet att komma tillbaka till om det skulle skita sig... den tryggheten. Det går inte om det ska bo en styvmor eller styvfar där, som kanske signalerar att hon/han inte vill ha dem där, och bör försvinna så fort som möjligt. Det blir som att hälsa på hos främmande. Och en mamma som måste flytta till en 1:a i Bredäng, har kanske inte heller plats... 

...och sedan ska en styvmor eller styvfar vara med och bestämma om gemensamma semestrar eller inte, hur och hos vem julen och andra storhelger ska firas, om paret ska hjälpa till och passa barnbarnen en helg då och då för att de unga familjerna ska få avlastning... Det blir inte samma självklarhet i umgänget mellan vuxna barn och föräldrar längre, och samma gäller barnbarnen när de kommer. 

Jag förstår verkligen att människor drar sig för att bryta upp långa äktenskap, även om barnen är vuxna.

För övrigt hade jag ett tag en väninna, som sa att hon "kände sig mindre verklig" när föräldrarna skilt sig. Då var hon 24 år och bodde själv med en kille. Jag förstår inte det, men det är tydligen så att vissa känner så. Föräldrarnas intakta äktenskap är grunden för deras liv.