Otrogen? Frun säger nej till sex

Jag skulle kunna vara din fru. Vi har det bra på alla övriga plan, men jag är inte särskilt sugen på att ha sex. Med min man iaf. Jag har sexlust, men jag känner som du skriver att vi blivit som ett gammalt syskonpar. Jag saknar attraktion, pirr, ja helt enkelt att känna mig tänd och sugen på sex med honom. Det kostar mer än det ger mig.

Till skillnad från er så är jag inte heller nöjd med situationen. Nu har vi ändå en viss intimitet och lite mer sex än ni. Man får värdera vad som är viktigast. Jag har kommit fram till att mycket annat är så bra och jag har också ett hopp om att vi kan hitta tillbaka till en acceptabel nivå. Vad min man tycker vet jag inte riktigt, vårt stora problem ligger i att kommunicera kring detta och jag har tröttnat på att alltid dra i frågan. Nu är ju jag som sagt inte heller nöjd, men fn löser jag mina behov på egen hand och jag tror egentligen att han lider mer. Men vill inte prata om det eller göra något åt det (eller förmår inte). Så vi får se vad som händer framåt.

Vad jag vill komma till är att när det blivit så där kan det förstås bero på stress, småbarn, klimakterie eller andra medicinska skäl. Men i er ålder tror jag att det oftast beror på att  man helt enkelt tappat attraktion och inte tänder på sin partner längre. Man har haft fokus på familjelivet och tappat bort varandra. Tror även det rent biologiskt är svårt att bibehålla attraktion efter många år. En jobbig sanning som man inte vill ta i och därför undviker man frågan och är istället missnöjd. Sen beror det mycket på vilka krav man har och det är olika från person till person. Min man är mer "nöjd" av naturen än vad jag är.

Sen är ju ens liv är så sammanflätade så det är inte enkelt att dela på sig även om barnen är utflugna.

Jag uppfattar inte hur mycket ni pratat om detta. Jag tror ni behöver göra det. Öppna er, var ärliga och sårbara. Om annat är bra, kan ni kompromissa när det gäller sex? Kan ni ta professionell hjälp? Vet hon själv vad hon vill och behöver? Vill hon leva så här resten av livet?

Kanske kommer ni fram till att ni båda skulle bli lyckligare på varsitt håll. Hur smärtsamt och jobbigt det än är. Man har ju bara ett liv.

Håller med om att hon tappat attraktion och lust till DIG. Inte nödvändigtvis till sex generellt.

Men som jag tidigare skrev så tror jag dock inte att det behöver vara något särskilt skäl till det. Efter många år ihop, där mycket fokus lagts på familjelivet, tror jag att attraktionen helt enkelt kan försvinna. Man är mer som nära vänner/syskon. 

Hur man hanterar det beror på hur man är som person. En del (många män?) har inte så stora krav och kan ha sex även om det intima/sexuella samspelet saknas. Vissa klarar inte det och känner att efforten är för stor i förhållande till vad man får ut (och vissa känner helt enkelt för stark motvilja och då ska man så klart inte heller "ställa upp").

Problemet med din fru är att hon inte all är intresserad av att hitta lösningar. Som andra föreslagit tror jag du behöver ge ultimatum till din fru, då får du ju veta hur mycket ert äktenskap betyder för henne. Om det är nej till allt (öppet förhållande, att ni börjar ha sex) är inte äktenskapet så viktigt för henne och då finns det ju inget annat alternativ än att skiljas (eftersom det inte verkar vara ett alternativ för dig att stå ut). Du har ju redan testat massa saker inkl parterapi. Så vad finns kvar?