Ångrar min otrohet

Sårar desto mer att inte få veta. Luras o inte ens ha en möjlighet att välja själv 

Du tror inte att det är 100 ggr mer sårande att utöver att din partner varit otrogen så blåste personen sen dessutom dig på X antal år av ditt liv genom att undanhålla sin otrohet för dig för att själv slippa lindrigt undan?

Hade du själv uppskattat att bli manipulerad att vara kvar i en relation du annars valt bort genom att man undanhöll sanningen för dig?

Vilket av dessa två han tycker är bättre/sämre borde vara HANS val att göra.

Vem är det som sagt det?

Vilken fantasivärld lever du i?

Om din teori nu stämmer så borde väl det vara lugnt att berätta, varför skulle han bli sårad över en sån enligt dig liten skitgrej som nästan ingen reagerar starkt på?

Du säger ju emot dig själv.

Faktum att det gjorts flera ggr och ja varje gång är det samma resultat, så gott som alla vill veta, de enda som anser att man inte ska veta är otrogna själva och det är ju inte så svårt att räkna ut varför 

För att du gör TS till nån slags litet offer som bara blev "utnyttjad" och använder det gamla och väldigt löjliga argumentet "jag var full" som ursäkt för otrohet.
Det där resonemanget funkar säkert skitbra på FI årsmöte, men knappast här.

Även om hon nu är ett sånt stackars litet offer som bara blev utnyttjad så borde det ju ÄNDÅ vara lugnt att berätta det för sin kille så han kan stötta henne genom hennes fruktansvärda kris eller?

Det är snarare du som är konstig som tycker att du har rätt att avgöra vad som är bäst för honom. 

Att få veta at ens partner har ljugit och mörkat saker under flera år kan göra att det känns som att man har blivit blåst på flera år.
Lögnerna och sveket kan såra mer än otroheten i sig.För att hon vill ge honom en chans att själv få välja om han vill fortsätta förhållandet eller inte?

Ni är är en väldigt litet undantag, och kan knappas ses som nån mall för majoriteten. Den absolut majoriteten vill själva kunna avgöra om de vill eller inte vill fortsätta ha en relation med en skithög.

Vad spelar det för roll av vilken anledning den som berättar gör det när det i slutändan ändå resulterar i att du får chansen att förhålla dig till det och göra dina egna val?

Är att inte bli sårad det enda som spelar någon roll i livet? Att att bli manipulerad att slösa bort sitt liv på en skithög spelar ingen roll bara man slipper bli sårad? Att skaffa barn med någon man absolut inte skaffat barn med om man vetat vad för slags person den egentligen är spelar ingen roll, bara man slipper bli sårad?

Känns ju som ett ofattbart svagt och omoget sätt att resonera kring relationer där man är så panikslagen över att bli sårad att man hellre är beredd att leva i en lögn och bli blåst år efter år bara man slipper bli sårad. Jag tror att relativt få människor är så svaga att de resonerar på det sättet. De flesta vill nog själva kunna avgöra vilken slags relation och vilken slags partner de lever med ÄVEN om det innebär att bli sårad.