Vad döljer min fru?

Hej

Efter mycket om och men känner jag att jag lär skriva av mig kring den problematik jag upplever.

Min fru och jag har varit ihop i 12 år och har 2 barn tillsammans. De senaste 5 åren har sexlusten hos min fru minskat kraftigt, från att ha sex flera gånger om dagen till knappt varannan vecka där det även blir uppehåll på en/några månader i taget. 

Varje dag efter jobbet spenderar hon minst 3 timmar i stallet med vår äldsta son som också rider. Jag är inne med vår yngre dotter och tar hand om henne samt sköter de vardagliga sysslorna såsom matlagning, städ, tvätt och handling i veckorna.

Vi hinner ses lite snabbt när vi kommit hem från jobbet och då är det hon som ett par gånger i veckan ger en invit om vad som komma skall när barnen lagt sig. Lämpligt är då att hon gör det dom dagar då jag ska iväg på träning, typ paddel träning eller gymmet, vilket sker 3 gånger i veckan och alltid efter att hon kommit in från stallet, vilket resulterar i att jag kommer hem sent.

När jag då kommer hem så säger hon att hon inte har lust, trots att det var hon som började allt och även vet vilken tid jag är hemma. Hon har ingen lust för att det är för sent på kvällen/trött efter jobbet samt att hon inte har samma lust som mig (?!) Nu är det så att jag får drygt 6 månader sen kom hem från jobbet och hittade hennes favoritleksak på laddning som hon glömt stoppa undan. Vi hade då inte haft sex på 2 månader pga utebliven lust och det hon hade gjort efter det ligget var att just ladda denna leksak. 

Nu börjar det gå upp ett ljus att hon tillfredsställer sig själv med den när jag inte är hemma, vilket jag anser är helt ok. Men hör till saken är att jag nu kan konstatera att hon använder denna innan jag kommer hem från min träning och sedan skyller på att hon inte har lika mycket lust som mig. Nu känner jag att detta är något som pågått sålänge och jag känner mig då förskjuten, varför säger hon inte bara rakt ut vad som skett när jag frågar?

Jag har ställt frågan när vi varit sexuellt upphetsade och ska till med att ligga om hon har använt sin leksak, men svaret blir nej. Jag vet inte varför hon ljuger efter alla dessa år? Hon vet att jag tycker att det är hett när hon använder denna.

Det låter sjukt men jag har haft koll ett tag och kan konstatera att hon har använt den mellan 3-6 gånger i veckan sista 6 månaderna. Hon talar sedan om för mig att hon inte har någon lust/inte samma lust som mig. 

En till sak att tillägga är att häromdagen kollade vi på flertalet sidor för att köpa utrustning till gården och vi bestämde att vi skulle tänka på saken och kolla dagen efter. Detta skedde på hennes telefon. När vi dagen efter skulle kolla upp en produkt och vi inte kom ihåg vad den hette så sa jag åt henne att gå in på sin historik i webbläsaren, men då var allt från föregående dag rensat.
Till saken hör att hon på kvällen låste in sig på toaletten ett längre tag och jag hörde ljud därifrån. Väldigt lätt stönande, jag är övertygad om att hon tittade på porr och tillfredsställde sig, vilket är okej. Dock gick jag in efter och tillfredsställde mig själv vilket jag påtalade för henne och hon frågade mig sedan om det var skönt, mitt svar blev ja. Jag frågade då henne men hon talade om att hon minsann inte gjort något...

Varför nämner jag då allt detta om jag är okej med att hon tillfredsställer sig själv?
Jo, hon har inga problem att fråga mig om när jag tillfredsställt mig eller vilken porr jag tittar på när jag väl tittar. Men när frågan blir omvänd så blir det att hon säger att hon vare sig tittar eller tillfredsställer sig vilket är en ren lögn.

Att hon sedan talar om att hon inte har någon som helst lust men ändå tillfredsställer sig 3-6 gånger i veckan är helt absurt. Hon vill inte prata sex med mig, utan skiftar fokus. Jag känner att det likväl skulle kunna vara att hon har någon vid sidan av och att hon enbart har mig för att sköta hushållet och finansierar allt.

Jag har kontaktat en samtalsterapeut för att börja reda ut mina tankar och kunna ta det vidare men ställer frågan till er andra om ni upplevt något liknande.

Jag tror tyvärr att er relation är över eftersom hon har slutat ta ansvar för ert samliv.

Jag vet att det är väldigt tufft att höra det här, men jag tror att det blir enklare för dig ju snabbare du accepterar situationen och börjar angripa den på rätt sätt. Risken är annars att du jagar och försöker reparera något som inte finns.

Jag tycker att du ska angripa det här på följande sätt:

Boka tid med din fru, gärna så att ni åker iväg till ett hotell eller liknande så att ni inte har några andra måsten som matlagning, disk, barn eller vad det nu är. Ordna så att någon förälder eller liknande kan vara med barnen och tala om för föräldrarna att det är viktigt att ni får möjlighet att till egen tid och inte blir störda med samtal o dyl. Berätta för din fru att det är jätteviktigt men gå inte in på vad det är ni ska prata om utan bara att du vill komma iväg med henne för att prata.

Inför det här mötet är det bra om du ha skrivit ner dina tankar och går igenom vad det är som du vill ta upp.

När ni är på plats berättar du för henne att du har tagit dit henne för att ni behöver prata om er relation. Börja med att berätta för henne att du kommer att berätta om hur du upplever er relation och att det är vitkgit att hon inte avbryter dig och låter dig prata färdigt och lyssnar in det du har att säga. Hon kan gärna ta noteringar om hon vill. Det här låter stelt, men anledningen till detta är att det inte ska bli någon defensiv försvarstal som avbryter dialogen. 

Börja samtalet med att berätta hur mycket hon/er relation betyder för dig.
Hur du upplever att situationen har förändrats. Ta upp dina tankar och berätta vad det är som du önskar. Därefter låter du henne prata, och verkligen låter henne prata och lyssna. Ta noteringar om du behöver, men avbryt inte henne.

Det får inte bli en pingismatch av beskyllningar eller försvarstal. Det här kommer att vara er gemensamma match, ni är i samma lag, antingen lyckas ni tillsammans eller så misslyckas ni tillsammans. Man kan inte vinna över sin partner här, det är viktigt att förstå och kanske disktuera med varandra.

Men när kommunikationen mellan er dör i relationen, ökar distansen och med det dör intimiteten och närheten i relationen. Ni slutar gemenamt att ta ansvar för er relation. Det går inte att en part ensam tar ansvar för två personer,  denne kan slå knut på sig själv men det kommer inte att hjälpa.

Är det så att er dialog inte fungerar, att hon inte vill eller att det blir defensivt. Då står ni inte längre på samma sida, då är relationen över. Då bör ni istället diskutera hur vägen framåt för er kan se ut.

Jag kan också nämna att det här inte fungerade för min egen del, relationen tod slut några månder där efter. Men jag försökte lösa situationen, i efterhand önskar jag att jag hade varit snabbare med att inse situationen och inte under så lång tid jagat och försökt reperara något som inte längre var livsdugligt.

Ska man?

Är lust och sex bara den enes ansvar menar du? TS ska springa runt och göra kullerbyttor och med en färgglad dammvippa i röven för att se om han kan "väcka hennes lust", hon behöver inte göra ett skvatt annat än att luta sig tillbaka och bli road av TS akrobatkonster och känna efter om det pirrar till i trosan eller ej?

Du tror inte att hon kanske borde anstränga sig lite för att få det att funka hon med?

Återigen en massa snack om vad han måste göra, men inte ett pip om vad HON behöver göra. Jag frågar igen, är det bara han som ska anstränga sig inte hon?

Gammal hederlig uppvaktning funkade säkert skitbra på 1800-talet men det har hänt lite sen dess, numera förväntas BÅDA bidra till att relationen fungerar, en relation är inte en tävling och en partner är inte nån död pokal som man tävlar om och kanske "vinner". 

Jag tror att du missar hela poängen. 

Det handlar om att komma fram till vad det är förpoblem som ligger bakom, det går bara att göra via ärlig kommunikation. Att man har hamnat här en konsekvens av att den ärliga kommunikationen har upphört och var och gör sin grej.

Och hur vet du det? Har du pratat med henne?

Eller dumpa henne och skaffa sig en bättre partner?

Du resonerar som obstinat feminist som med permanent offerkofta som med alla medel ska lägga skulden och ansvaret för allt på männen.

Det står beskrivet i samma inlägg du citerade

En väldigt vanlig missuppfattning är att känslan/lusten måste komma före handlingen. Men det är bevisat att om handlingen kommer först så kan det i sin tur väcka känslan/lusten. Därför är det en helt del terapiformer som bygger på att man börjar handla och så kommer känslan/lusten tillbaka.

Men det krävs en känslomässig mognad för att kunna göra det. Omogna personer har svårt för det då de måste ha känslan och lusten på plats först. 

Men KBT bygger på att tvinga sig själv till saker som känslorna säger nej till. Men man måste i grunden vilja förändra sig. Det är inget osunt med att tvinga sig att göra saker. Det är så man växer som människa. Göra en obehaglig sak då och då får en att utvecklas. 

Sex- och parterapi använder ofta KBT idag. Det sista du skriver stämmer inte. Handlingen kan väcka lusten. Lusten behöver inte finnas före handlingen. Däremot måste man vara känslomässigt mogen så man inte låter känslorna styra och hindra en.

Ja, det är vad jag säger. Många lever hela livet som känslomässigt omogna individer. Eller kanske man kan säga otränade. Jag vet inte.

En känslomässigt mogen person har ett avstånd till sina känslor och låter dem inte kontrollera hen. Man kan känna en sak men kan reflektera över känslan utan att det styr en. Att kunna göra detta är också förknippat med stark självkänsla och mental stabilitet.

En känslomässigt mogen person känner sig inte trängd eller att det är någon form av krav. Åtminstone klarar den av att hantera kraven utan att blir speciellt känslomässigt påverkad.

En känslomässigt mogen person blir inte blockerad av känslor och kan därför lättare framkalla lust om den lärt sig hur man gör det.