Vad döljer min fru?

Jag tror tyvärr att er relation är över eftersom hon har slutat ta ansvar för ert samliv.

Jag vet att det är väldigt tufft att höra det här, men jag tror att det blir enklare för dig ju snabbare du accepterar situationen och börjar angripa den på rätt sätt. Risken är annars att du jagar och försöker reparera något som inte finns.

Jag tycker att du ska angripa det här på följande sätt:

Boka tid med din fru, gärna så att ni åker iväg till ett hotell eller liknande så att ni inte har några andra måsten som matlagning, disk, barn eller vad det nu är. Ordna så att någon förälder eller liknande kan vara med barnen och tala om för föräldrarna att det är viktigt att ni får möjlighet att till egen tid och inte blir störda med samtal o dyl. Berätta för din fru att det är jätteviktigt men gå inte in på vad det är ni ska prata om utan bara att du vill komma iväg med henne för att prata.

Inför det här mötet är det bra om du ha skrivit ner dina tankar och går igenom vad det är som du vill ta upp.

När ni är på plats berättar du för henne att du har tagit dit henne för att ni behöver prata om er relation. Börja med att berätta för henne att du kommer att berätta om hur du upplever er relation och att det är vitkgit att hon inte avbryter dig och låter dig prata färdigt och lyssnar in det du har att säga. Hon kan gärna ta noteringar om hon vill. Det här låter stelt, men anledningen till detta är att det inte ska bli någon defensiv försvarstal som avbryter dialogen. 

Börja samtalet med att berätta hur mycket hon/er relation betyder för dig.
Hur du upplever att situationen har förändrats. Ta upp dina tankar och berätta vad det är som du önskar. Därefter låter du henne prata, och verkligen låter henne prata och lyssna. Ta noteringar om du behöver, men avbryt inte henne.

Det får inte bli en pingismatch av beskyllningar eller försvarstal. Det här kommer att vara er gemensamma match, ni är i samma lag, antingen lyckas ni tillsammans eller så misslyckas ni tillsammans. Man kan inte vinna över sin partner här, det är viktigt att förstå och kanske disktuera med varandra.

Men när kommunikationen mellan er dör i relationen, ökar distansen och med det dör intimiteten och närheten i relationen. Ni slutar gemenamt att ta ansvar för er relation. Det går inte att en part ensam tar ansvar för två personer,  denne kan slå knut på sig själv men det kommer inte att hjälpa.

Är det så att er dialog inte fungerar, att hon inte vill eller att det blir defensivt. Då står ni inte längre på samma sida, då är relationen över. Då bör ni istället diskutera hur vägen framåt för er kan se ut.

Jag kan också nämna att det här inte fungerade för min egen del, relationen tod slut några månder där efter. Men jag försökte lösa situationen, i efterhand önskar jag att jag hade varit snabbare med att inse situationen och inte under så lång tid jagat och försökt reperara något som inte längre var livsdugligt.