Barnvakt vid förlossningen

Nej det skulle kännas jätteobekvämt att vara så blottad inför en ung kille. Även om vi är vänner så är vi inte så nära. Att han ska sitta flera timmar på en förlossning tror jag inte heller att han skulle ställa upp på.

Hej!
Tack för ditt förslag. Tyvärr leker hon inte med någon på ?fritiden?. Tror hon är lite för liten för att ha den typen av vänner. Hon går bara 3h på förskolan och jag träffar inte direkt någon annan förälder till de andra barnen. Men det är ju ett alternativ värt att undersöka. 

Jo nattöppna förskolor finns inne i stan. Men i vår kommun får barnen bara komma dit om man kan visa intyg från arbetsgivaren att man har arbetstider som kräver nattpass. Tror dessvärre inte att hon får en plats ?bara? för att jag ska föda barn. 

Nej ingen partner eller syskon. Jo hon går på förskola men att fråga personalen känns lite väl. Jag är inte den som brukar be om hjälp så att fråga personalen som har det som jobb känns olustigt och som att jag utnyttjar dem. 

jag har försökt att anställa en barnvakt åt henne men ingen agentur hade någon att erbjuda. 

Hej! 

Hur vet du att jag har valt att skaffa barn själv? 

Att bygga ett nätverk låter bra men är inte så lätt i praktiken. Ofrivillig ensamhet är något många kämpar med och det är inte så enkelt fixat som att bara gå ut och skaffa sig vänner. 

anledningen till att jag bor på landet är dels för att jag faktiskt trivs med det och skulle må psykiskt dåligt i en stad och för att jag bor i min mammas hus och faktiskt inte har råd att bo i stan. Det är bara 2 mil till stan och jag har bil så jag kör gärna min barn till kompisar eller skjutsar vänner hem. Vår förskola ligger 1 km hemifrån och alla de barn som går där bor i byn så det är inte heller långt till dessa vänner. Men nu leker hon inte ännu med någon eftersom hon är för liten för att ha den typen av vänner. 

Om jag om 5 år skulle bli sjuk och hamna på sjukhus skulle min mamma ta hand om barnen. Eller de vänner och släktingar jag har en bit bort. Anledningen till att de inte kan nu är för att de inte hinner till en förlossning. Men när jag för ca 2 år sedan faktiskt hamnade på sjukhus tog min mamma hand om min dotter. 

Tack för ditt underbara svar! Det känns verkligen mitt i prick på hur jag har det och hur jag upplever det. Bara det att någon förstår gör att det känns bättre även om jag kanske inte direkt är närmare en lösning. 

Tusen tack 🤗

Jo jag är visserligen bara i vecka 8 men mycket kan hända med en partner på 8 veckor. Han kanske precis gick bort i en trafikolycka. Tänk efter lite! Visa lite hänsyn! 

jag har inte bett om dina påhopp utan förslag på hur jag kan lösa förlossningen på annat sätt än att
min mamma tar min dotter. Finns ingen annan lösning är jag inte dummare än att jag åker själv! 

Nu var det inte meningen att starta en folkstorm med känslor hos folk. 

Snitt vill jag helst undvika om det går då jag tidigare är opererad i buken. 

Jag har tidigare lyft frågan med socialtjänsten och förklarat min situation. De sa då att någon sådan hjälp inte finns. Jag har själv varit familjehem och kontaktat de jourhem jag själv känner till via detta. Men det måste då gå via socialen som inte går med på det. 

Att kontakta barnets far och familj är inte heller aktuellt tyvärr. 

Ja vi har också varit inne på den idén. De flesta bor tyvärr en bit bort och i princip alla jobbar heltid minst 10 mil från oss. Men vi ska fråga runt bland de få som vi känner oss tillräckligt nära med. 

Du har rätt rent språkligt. Men föreställ dig (om du har förmåga till det och att se andras situation) att jag och min partner försökt skaffa barn under lång tid. Låt säga att vi till slut gjort IVF för att få ett högst efterlängtat barn. Sedan går min partner bort och kvar står jag med min mamma och hans familj som bor utomlands. Ska jag då ta bort barnet bara för att jag inte vill åka till förlossningen själv men är beredd att göra det om inte annan lösning finns? Ska jag inte få behålla mitt älskade barn bara för att jag blivit ensam? 

Jag var dessutom goda lösningar för båda mina barn i händelse av nödfall. Då kan långväga släktingar rycka in och till och med ta hand om mina barn permanent om inte min mamma kan. Men de kan kanske inte ta min dotter på studs för en förlossning utan bara i akutfall. 

Och med detta svar vill jag vänligt be dig lämna tråden då du inte bidrar till någon lösning på mitt dilemma och skapar dålig stämning. 

 

Jo jag har tidigare kommenterat det. Det är ett bra råd men jag känner mig också väldigt obekväm med folk jag inte känner. Men har nu kollat upp och kontaktat en doula i mitt område för att ha det som reservplan. Men en Doula kan aldrig ersätta min mamma som vet precis vad jag vill och hur jag är. Inte heller veta och kunna föra min talan om något går snett. Men vist det är ett bättre alternativ än att föda ensam. 

vidare har jag inte kommenterat det sista för jag har helt enkelt inte haft tid fören nu. 

och jo jag har tagit till mig tipsen som andra har givit också. Tack. 

Bara för att förtydliga för alla:

jo jag tar till mig allas tips och är väldigt tacksam för alla fina svar. 

1. förslag att jag ska sk en doula är bra och jag har nu kontaktat en doula i närmaste stad. Fick svar ikväll och hon vill ha 19.000 för att ha jour och finnas tillgänglig tiden kring förlossningen. En kostnad jag tyvärr inte har råd med som några påpekat. Jag är dock inte alls negativt inställd till förslaget utan letar vidare. Men även doula är svårt utanför de stora städerna. 

2. Släktingar som kan bo här och lösa av varandra är ett bra förslag även om de bor långt bort. ?Problemet? (förlåt att jag låter negativ) med det är att de jag har jobbar och det kanske är svårt för dem att ta ledigt för att bo här. 

3. Jag kan absolut fråga på förskolan men jag vill inte ha det som första val då jag inte vill lägga den pressen på personalen som kanske känner sig tvungen att ställa upp även utanför jobbet. Min flicka har bara gått där 4 månader. 

4. Fråga en förälder till en kompis. Min dotter är för liten för att ha kompisar på förskolan. Och har som nämt ovan bara gått där 4 månader så jag känner inte direkt någon. Har aldrig träffat de andra föräldrarna. Men är villig att ge det en chans och se om jag kan få kontakt med någon. 

hoppas jag har täckt det mesta. 

och som sagt; Tack till alla som kommit med fina förslag på lösningar! Jag tar till mig alla och funderar vidare utifrån mina förutsättningar på alla förslag. 

kanske inte heller är supersnabb med att svara på alla inlägg hela tiden heller. Måste sköta mitt jobb och ta hand om min dotter mellan varven också. 

varmt tack för allas förståelse för min situation 🤗