Vårdens bedömningar och intyg...

Det förutsätter att alla alltid följer regelverket till punkt och pricka, vilket jag vet inte stämmer med verkligheten.

På myndigheter arbetar det människor och bland människor finns de som har en väldigt liberal syn på lagar och regler, i synnerhet de som pekar på det egna (myndigheten i detta fall) ansvaret och skyldigheterna.
Det är i dagens Sverige oerhört glest mellan granskningarna av svenska myndigheter och i de fall man granskar något skall det vara oerhört allvarligt, typ dödsfall eller närapå.
Skulle en myndighet/myndighetsärende ändå granskas och funnits göra fel, så innebär det ändå väldigt sällan några svåra konsekvenser för myndigheten eller myndighetens personal. 
Detta innebär att myndigheter i praktiken kan göra allt det du hävdar att de inte kan... och de gör det.

De behöver inte ens följa reglerna.

Nej, inte i förhållande till  mängden misstänkta eller uppfattade regelbrott.
Som jag sa, det är bara i oerhört allvarliga fall ärenden granskas, vilket innebär att 99 av 100 fall hamnar under radarn hos granskningsorganen.
Jag vet, för jag har gjort många sådana anmälningar (dock inte just FK) för anhörigas räkning. Svaret jag får är att det inte medför tillräckligt svåra konsekvenser för den enskilde/brukaren/patienten för de begränsade resurser man har.
Många känner det därför som meningslöst att anmäla och på myndigheterna anmäls ingenting av oangelägenheter man ser.

Kan du nämna några konsekvenser om man gör fel?

Det är nog så sällsynt (av just denna orsak) att man kan nog nästan bortse från den risken.

Ja, det tror jag.
De flesta fall anmäls inte.
De flesta fall som anmäls läggs ned.