• Lynx123

    Han vågar inte

    Av allt det berättar låter det ju som att du VISST kan stå upp för dig själv och lämna när det behövs. Och att då falla tillbaks i samma mönster blir helvridet. Det ett ganska känt, psykologiskt fenomen (har glömt vad det kallas) hos individer med låg självkänsla och otrygg anknytning att välja parters de inte kan få, tex gifta, då det ger personen en anledning att skylle på när det inte funkar. Du behöver hjälp med att inse ditt eget värde och att gå framåt i stället för bakåt som du gör nu. Livet är så kort och det är så himla synd att självsabotera på det sätt som du gör.

  • Lynx123
    Anonym (Deppig) skrev 2024-04-24 10:06:51 följande:
    Fast det har jag inte. Jag har bara flytt. 
    Och allt tyder på att jag snart kommer behöva ge upp, för jag orkar inte lyssna på skuldbeläggandet något mer. 
    Och när han valde mig så fick jag något tryggt att luta mig mot. Och så visar det sig att han bara sökte stöd från något som också var trasigt. 
    Fast att fly är också ett försvarsbeteende där du avlägsnade dig själv från det som skadade dig. Och grejen är ju att du INTE fick något tryggt att luta dig moy - det var bara vad du trodde, en fantasi. Som någon annan skrev behöver du hjälp med självhatet för det finns så mycket kul och härligt i det här livet som inte hänger på någon annan än dig själv.
  • Lynx123
    Anonym (Deppig) skrev 2024-04-24 23:48:56 följande:
    Jag har inte begärt nånting, jag är helt och hållet medveten om att beslutet måste komma från honom och jag skulle aldrig övertala honom till det. Däremot skulle jag önska att jag kunde ställa kravet. Han får välja. Om han ska ha kvar mig i sitt liv kan han inte fortsätta med sitt dubbelspel. 
    Den här tråden handlar om hur jag känner och att jag är besviken för att jag trodde och hoppades det skulle bli något.
    Jag är egentligen inte besviken på honom, för jag förstår om han väljer sin familj framför mig.
    Jag är besviken på mig, att jag vågade öppna upp och så blev det så jävla fel. 
    Klart att du är besviken på dig själv, vem hade inte varit det? Samtidigt är det just bristen på självkänsla som gör att du skapar en slags omöjlig fantasi runt en snubbe söm lurat dig. Du vill så gärna tro på vad han säger att du gör det till en verklighet. Det är precis den här problematiken du behöver komma runt och jag tror helt ärligt att du behöver hjälp, tex med KBT terapi. 

    Du beskriver dig själv som smart men lite för snäll. De egenskaperna har inget att göra med din egentliga självbild, för den har uppenbarligen blivit snedvriden genom din uppväxt och tidigare relationer. Är man tillräckligt svulten kan man till och med äta mat som är möglig eller skämd.
  • Lynx123
    Anonym (Deppig) skrev 2024-04-28 21:58:39 följande:
    Jag är över 35 men inte 40 än. Ville så gärna ha en egen familj. Men har fått höra så många gånger att jag inte skulle klara det. Förstör för alla. Hur skulle jag kunna utsätta ett barn för att stå ut med mig? Jag, som ska vara glad om någon vill vara med mig. För det förstår man ju, att ingen vill vara i min närhet. 
    Och så slösade jag bort så många år på en kille som jag absolut inte var kär i. Som varje gång jag försökte ta mig loss bara sa nej och så fortsatte det. Och så sa folk till mig att det var mitt fel. Att jag var den dåliga i förhållandet. Och jag var så less så less  och till sist fick jag nog.

    Och så träffade jag den här mannen som sa att jag var fantastisk, som tog på mig och tittade på mig som ingen annan någonsin gjort. Som sa att jag var bra för den jag var. Och jag ville berätta för hela världen att jag inte var trasig längre, att det inte var fel på mig. Jag var så jävla glad. 
    Och så var jag så otroligt dum som trodde att något som var så trasigt skulle gå att laga. 
    Du hänger upp hela ditt välmående på andra personer. Vad andra än säger så är du den du är. Om någon säger att du är hemsk och en annan att du är bäst så förändrar det ingenting. Det är det här du behöver hjälp med. Jag förstår att du har haft det tufft men det är du inte ensam om. Försök zooma ut lite och inte vara så dramatisk om att du är så himla, himla värdelös. Du är en människa som alla andra, med både bra och dåliga egenskaper. Så är vi alla. Sluta plåga dig själv med den här idioten och vad andra säger.
  • Lynx123
    Anonym (Deppig) skrev 2024-04-29 08:24:47 följande:
    Men när man har blivit matad av detta sen man var ett litet barn, av en nära anhörig som också i sin tur har blivit dåligt behandlad av sina nära. Jag har aldrig lärt mig att acceptera och hantera  mina känslor. I den här tråden får jag uttrycka den för första gången. Och det är mycket som har blivit kvävt - därför är jag dramatiskt. Jag är medveten om att jag inte ska gnälla. Det finns de som haft det mycket värre än jag som endast har haft brist på närhet. 
    Fast det är ju precis DET du bör jobba på. Om du inte kan komma över din barndom så måste du få hjälp med det...utanför sociala medier. Du mår dåligt av hur du blivit behandlad och så blir du dåligt behandlad igen och väljer att fortsätta med det. Kan ju inte bli snedare! Du behöver lite distans...är övertygad om att du klarar det.
  • Lynx123

    Det tråkiga i allt det här är att medan du slösar tid och energi på den här.snubben så finns det kanske en jättefin kille som du går miste om. Du gör ju så klart som du vill, men livet är superkort och du får inte igen den här tiden.

  • Lynx123

    Du kommer absolut vara med om det med någon annan om du bara jobbar med dig.själv och dumpar.idioten - både fysiskt och mentalt. Men först måste du lära dig att älska ditt eget sällskap. Och din fina hunds.

  • Lynx123

    Det är lugnt - det är inte dig det är fel på, han gör ju så med alla - inklusive sin fru.

    Jag tror att du längtat efter själva situationen, att vara med någon som älskar dig, och att den fantasin blivit lite av en fix ide om just honom. Samtidigt är det bra att du kommer till insikt om vad för slags person du har haft att göra med. Tyvärr finns det många av det slaget.

    Du kommer kunna släppa det här...låter faktiskt som att du redan är på.god väg!

  • Lynx123

    Du är varken den första eller den sista att gå på den niten. Det gör dig inte äcklig eller sämre än någon annan! När inte de tankarna, de leder bara till nojja! Se framåt, inte bakåt. Jag lovar att vi alla har begått olika slags misstag i våra liv. Det gör oss inte äckliga. Det är livsläxor helt enkelt, och de gör oss starkare! 

Svar på tråden Han vågar inte