Anonym (Deppig) skrev 2024-04-24 23:48:56 följande:
Jag har inte begärt nånting, jag är helt och hållet medveten om att beslutet måste komma från honom och jag skulle aldrig övertala honom till det. Däremot skulle jag önska att jag kunde ställa kravet. Han får välja. Om han ska ha kvar mig i sitt liv kan han inte fortsätta med sitt dubbelspel.
Den här tråden handlar om hur jag känner och att jag är besviken för att jag trodde och hoppades det skulle bli något.
Jag är egentligen inte besviken på honom, för jag förstår om han väljer sin familj framför mig.
Jag är besviken på mig, att jag vågade öppna upp och så blev det så jävla fel.
Klart att du är besviken på dig själv, vem hade inte varit det? Samtidigt är det just bristen på självkänsla som gör att du skapar en slags omöjlig fantasi runt en snubbe söm lurat dig. Du vill så gärna tro på vad han säger att du gör det till en verklighet. Det är precis den här problematiken du behöver komma runt och jag tror helt ärligt att du behöver hjälp, tex med KBT terapi.
Du beskriver dig själv som smart men lite för snäll. De egenskaperna har inget att göra med din egentliga självbild, för den har uppenbarligen blivit snedvriden genom din uppväxt och tidigare relationer. Är man tillräckligt svulten kan man till och med äta mat som är möglig eller skämd.