Han vill ju ha henne när det passar honom och de har ju byggt upp någon typ av relation. Självklart kan man bli sårad även om man väljer att fortsätta vara gift med en annan.
Och som jag skrev så har han faktiskt rätten att sätta upp vilka villkor han än önskar för denna relation, eller vad det nu är. Sen kan man tycka vad man vill om det, men det är han som bestämmer hur han gör. TS går ju med på det och dansar efter hans pipa. Upp till henne.
Man bestämmer inte över sina känslor. Kanske kan man kväva dem, men känner något gör man vare sig man vill eller ej.
Han har all rätt i världen att bli sårad för att jag legat med hans bästa vän och kunde jag göra det ogjort skulle jag. Men jag trodde sin sagt att "vi" var över.
Så min poäng är att även om han sårat mig fruktansvärt har han rätt att känna sig sårad över vad jag har gjort.
Jag känner mig ganska lugn, jag har varit öppen med honom om varför. Just nu känns det över, och att det så klart är för det bästa.
Det finns en risk att han kontaktar mig igen, när han har lugnat sig. Jag hoppas att jag kan stå emot då.
Han får ställa vilka absurda villkor han vill. Om TS inte gör som han vill så har han all rätt att avvisa henne, vilket nu har skett.
Min åsikt i frågan är att han har inte rätt att ställa krav på mig, vi var inte i en relation och jag har inte varit hans enda. Men han har all rätt att bli besviken eller ha vilka andra känslor som kan komma upp. Sen att man inte borde kasta sten när man sitter i glashus är en annan femma, men känslor får man ha ändå.
Vet ni vad som hjälper lite? Att han nu spelar förådd och bedragen. Jag står fortfarande fast vidatt han har rätt till alla känslor, men att han kastar sten i glashus gör det lite lättare för mig.