Han vågar inte

Jag ville inte ställa ultimatum eftersom jag ville att beslutet skulle vara hans. Att han skulle välja mig för att HAN ville. Inte för att jag tvingade honom.Han uttryckte flera gånger att han vid rätt tillfälle skulle ta tag i det. Att det varit dåligt under en längre tid men nu hade han träffat någon som gjorde uppbrottet värt det.

Självklart kan ingen (utom möjligtvis TS veta vad han ville och tänkte). Så varför är det så viktigt för dig att försöka motbevisa henne. Varför får hon inte fortsätta att tro att han skulle ha lämnat frun för henne?  Men av någon anledning klarade han inte det.

Förstår faktiskt inte riktigt din tankegång här. Hur skulle hon bli mindre lessen av att tvivla på vad mannen sa till henne? 

Det handlar väl om att inte leda någon i villfarelser.  Jag förstår det, och det är så klart svårt att få någon annan att uppleva det jag har hört sett och känt. Ni har ju bara mina ord, i text dessutom och kan mycket väl tro att jag är helt blåst och förd bakom ljuset. Kanske, men jag är faktiskt en hyfsat god människokännare. Dock förlåter jag lätt och är godtrogen, men jag släpper inte lös mina känslor förrän jag är rätt säker. Ja, jag trodde på honom. Jag tror verkligen att det var hans intention men att han ändrade sig. Det är helt okej, man får det. Men att fortsätta leka med mig som han har gjort - det är inte okej. Han har visat noll respekt för hur jag har mått och försökt hantera det hela. DET är vad som sårar mig, inte att det inte blev vi. 

Jag är inte så ledsen idag, som jag sa har jag kommit ganska långt och är färdig med många av känslorna för honom. Men att upptäcka att han blockat mig rörde upp en väldigt massa i mig, det var sårande för jag tycker fortfarande inte att jag förtjänar det. Men nu är det så och förhoppningsvis låter han mig vara ifred framöver. Jag behöver ro. 

Ingen människa kan väl veta vad en annan okänd människa tänker. varför hänger du upp dig på detta?

Det är verkligen ingen motsägelse att han till TS  sagt att han tänkte lämna frun. Hur och vad han tänkte har jag ingen aning om och inte du heller.

Jag hänger inte upp mig på någonting. Jag läser vad TS skrivit.  Jag förstår bara inte varför du ska ifråga sätta vad han sagt till henne. Varför?

Förstår inte heller varför du hänger upp dig så. Har vetat om ett par som haft en affär och man kunde se utanpå hur förälskad han var i henne. Ändå skilde han sig inte. Tror det är vanligare än man tror att människor som redan lever i relationer blir hejdlöst och plågsamt förälskade i andra men ändå stannar kvar. Varför kan man ju undra. Kanske är det inte så lätt att slita upp ett helt liv med barn och sociala kontakter. 

Jag vet att det inte är vad ni vill höra men han har fortsatt skriva till mig nästan varje dag. Eller jo, det är varje dag faktiskt. En kväll hade jag inte telefonen med mig och när jag upptäckte det hade jag en mängd obesvarade meddelanden. På ett sätt kändes det lite bra. Att jag inte bara var tillgänglig. 

Förut, i den perioden när han drog sig undan kunde han ibland skicka något och om jag inte svarade direkt så raderade han det. Nu fortsatte han att skicka nya meddelanden till han fick ett svar. Jag förstår honom inte. Vad är det med uppmärksamheten från mig han behöver?
Jag känner mig helt lugn dock, hade lite emotionell dipp den här helgen där han var en del av alla tankar men jag är inte så djupt nere som jag har varit. 

Han blir nog inte känslomässigt sårad. Men hans ego blir sårad när han förstår att han inte är den enda, att hans vän duger lika bra. Hans ego fick sig en törn ;)

Inget att ha dåligt samvete för. Naturligtvis ska inte en upptagen ha rätten att ha åsikter om den andres sexliv. Den rätten försvann i takt med att han stanna med sin fru. Den rätten försvann med att han behandlade två personer fruktansvärt illa. 

Varför gjorde du det?
Han om någon ska väl be om ursäkt,som har behandlat (och behandlar) dig som hundskiten under skon.

Jo,men det jag menar är att hon inte behöver be om ursäkt för att ha sårat honom.
För jag tror inte på att han är speciellt sårad.
Möjligen ett sårat ego.