Han vågar inte

Hur har han haft det tungt?

Har du också familj eller partner?

Hände det någon gång efter ni haft sex? Hur snabbt hade ni sex?

Så hur svår ska man vara? Jag har varit svår i ett år nu. Ja, vi har fortfarande kontakt, men det är först för 2 månader sedan han tog initiativ till kontakt privat och inte bara på arbetet.

Jag fattar, i mitt fall tror jag redan han respekterar mig faktiskt. Ganska högt.

Sen ligger verkligen inte allt på TS. Det är han som tror han har rätten att göra vad han vill, man ska egentligen inte behöva KRÄVA saker. En normal man förstår själv vad som är okej och inte.

Så du menar det behövs tydligt uttryckas att det är fucked up med otrohet och att leka med ts känslor? Det är bara lite manligt otydligt sådär. 

Var svår. Du har större chans att få honom. Svara inte direkt, verka upptagen även om du inte är det. Lägg kärlek på dig själv. Säg inte att du älskar honom eller liknande. Res bort ett tag, även om det är en weekend.

Jag tror han kan vara en narcissist. Jag vet inte vad jag tidigae sagt om det i tråden, men beteendet stämmer mer och mer med en sådan. Då har han liksom stulit av din energi hela tiden. En del av vad de gör är att göra sig av med ett supply när han inte riktigt längre får det han behövde.

Det kan också bara vara att han hittat en annan som tillför det han behöver. Narcissister kan vara väldigt övertygande, men de skapar själva inte starka känslomässiga band, vilket partnern som är normal gör. Därför kan de bara försvinna när de känner att de kan få något annat, de känner inget särskilt inför det, eftersom de inte skapat samma band.

När de försvunnit, men plötsligt kommer tillbaka, är det ofta för deras nuvarande relation går dåligt och de inte får tillräckligt med energi av den människan. De är uttråkade helt enkelt, eller olyckliga.

Det stämmer även med hur du mår nu, jag har i halva mitt liv varit med en diagnosticerad narcissist med antisociala drag. Det har tagit mig flera år att må bra igen, jag litar fortfarande inte på mitt eget omdöme när det gäller män, jag lever därför ensam, jag har lärt mig att när jag känner en häftig attraktion till någon (vilket inte är jätteofta) så är det ofta en red flag för min del. Jag har vuxit upp med en förälder med sådana drag, vilket kanske förklarar varför jag dras till den typen av män.

Efteråt: Man känner sig värdelös och som man inte har något kvar att ge. Man känner sig beroende av personen. Man lägger saker på sig själv. Man kommer stegvis känna sig dum och lurad, men det ska man inte göra egentligen, de kan vara väldigt övertygande. Det är deras sätt att överleva, därför är de bra på det.

Mitt ex var bipolär också. Och deprimerad för det mesta när han inte var manisk, för han vägrade medicinera i 10 år. 

Du går garanterat att tycka om, alla går att tycka om nästan. Du är bara nere och din sjävkänsla är i botten, men det kan bli bättre! Jag kände också sådär efter min relation, jag var helt sönder inombords. Jag valde att blocka honom i ett år, det tog ca 6-8 månader att börja må bättre.

Efter exakt ett år så hörde jag av mig (dumt, men jag kände mig starkare då) det var bra i ca 6 månader, sedan likadant igen. Då gick det snabbare att må bra, för jag visste att jag skulle överleva. Han har nu ingen makt över mig what so ever, jag har träffat honom av en slump såhär 3 år senare, och jag kände ingenting alls mer än tacksamhet att jag kommit ur relationen.

Att jag nu gillar en annan olämplig man är lite synd, men jag ska nog komma över det med.

Men det är ju inte så du ska känna, jag tror att han är manipulativ, medvetet eller omedvetet.