Jag tänker att det var ju av välvilja såklart. Ska ett barn behöva skrika och gråta sig igenom varje hårborstning för att mamman vill att barnet ska ha långt hår? Min sambo är konflikträdd och har iallafall bett om ursäkt för övertrampet. Tänker också att jag inte kommer göra om detta. Håret kommer växa ut igen och kanske hårborstningarna då inte är ett lika stort problem
Blir mest förvånad i denna tråd över hur folk ser på en bonusmammas roll. Jag är också bonusmamma och min sambo har sina barn varannan vecka. Jag umgås alltså med dem så gott som lika mycket som deras egen mamma gör. Jag har också barn sedan innan och för oss är det en självklarhet att vi behandlar alla barnen likadant, som om de vore våra egna. Ska man bara stå och se på och inte uppfostra, ta hand om och vårda ett barn som bor i samma hushåll? Världen har blivit märklig. Vi tar hand om våra barn TILLSAMMANS.
Jag har toppat mina bonusbarns hår utan att vi checkat av med mamman. Hon har inte sagt något om det. Men tycker att i detta fall var att frisyrändringen så pass stor att man absolut borde ha meddelat mamman innan man gjorde någonting åt det. Förkastligt dock att ha så långt hår på flickan så det ställde till med bekymmer för flickan själv.
Inte många rätt från eran sida. Jag hade blivit helt galen om det var min dotter.
För det första verkar ni inte veta hur man sköter ett långt hår. Det ska borstas flera gånger om dagen. De måste ha en borste i skolan/väskan. Jag hjälper min dotter varje morgon och varje kväll. Helst ska man sova med lös fläta. Under vintern när man har tjocka jackor/haldduk/mössa som ligger och gnider mot håret och tovar till det kan det också passa med fläta. Mitt barns barn hår är bara omöjligt när hon kommer från pappaveckan som ej vet hur man tar hand om ett långt hår.
För det andra skriver du att du kommit överens med pappan om att gå till frisören men sedan var det med dottern du kom överens om att klippa till axlarna med. Denna formulering gör att jag tror att inte ens pappan visste om att det skulle bli en såndrastisk frisyrändrimg. Så väldigt fel av dig.
Ni skulle självklart även kollat med mamman inför en så stor frisyrändring. Det kan inte bara vara upp till en fyraåring. Jag skulle verkligen lyssna på min dotter om hon ville klippa sig och skulle inte motsätta mig det men jag skulle inte vilja att diskussionen bara varit mellan min dotter och bonusmamman. Jag hade själv veta prata med min dotter om saken så att jag kan vara säker på att bonusmamman inte gjort påtryckningar om hur jobbigt håret minsann är. Det är inte jobbigt om man gör rätt. Så min dotter skulle få klippa sig om det var det hon verkligen ville. Inte för att okunniga vuxna tycker det är jobbigt.
Nästa miss är att ni inte ens säger det efteråt heller. Utan mamman får upptäcka det när hon hämtar. Hur kan ni missa kommunikation gång på gång? Jag skulle ha känns mig totalt överkörd som mamma.
Det kan absolut vara så att dottern svara vad mamman vill höra på hennes ledande frågor. Men det kan också bara så att hon svarar vad ni vill höra på eran vecka. Vi vet ju inte hur du har formulerat dig till dottern. Om du har berättat hur jobbigt håret är, att hon minsann är håröm och då ska man inte ha sån frisyr, hur knepigt det är med tovorna att du inte orkar hålla på att borta med håret. Ja då kan hon ha svarat det du vill höra också.
Jag kan inte trycka citera... varför jag skulle bry mig?
Jag älskar barnet. Jag har varit med i hennes liv i 3 år. Jag bryr mig om barnets välmående. Jag lämnar på förskolan, läser godnattsagor, leker, har VABdagar för barnet osv.
När barnet är hos er så bestämmer barnets pappa. Man är inte skyldig att ha långt hår på sitt barn och lägga massvis med tid och pengar på hårprodukter för att en 4 åring sen ska stå där ledsen för att mamman vill det.
En pappa har rätt att ta sitt barn till frissan och klippa hur han vill (sålänge barnet är ok med det) och i vissa fall även mer än så för det är faktiskt föräldern som vet barnets bästa.
Du kollade med pappan. Det räcker.
Jag verkar vara den enda som står på TS sida. Hon gjorde det ju av välmening? Varför ska en 4åring ha hår till svanken när hon dessutom lider pga det?
Mammab verkar behöva släppa lite på kontrollbehovet. inte måste man vara delaktig i varje minsta lilla beslut? Som något så värdsligt som hår, som växer ut. Tycker många här i tråden överreagerar. Ställ er frågan vad som egentligen var bäst för barnet.
Alltså, vad hemskt. Ni som säger att det bara är hår, kan inte ha långt hår.
Från eget perspektiv, jag har alltid varit tjejen med långt och vackert hår och hatade som barn att bli klippt kort. Min mamma klippte av allt mitt hår när jag fick löss en gång och jag var så ledsen och kände mig så ful i flera år tills mitt hår kom tillbaka. Ärligt talat, jag kan inte förstå hur man får för sig att klipp av en lite flickans långa fina hår utan att fråga hennes egna mamma? Du sa att du fick ok av pappan, men hans visste inte heller att du skulle kapa av allt hår. Att gå till frisören och klippa topparna/ rensa allt slitna hår är en helt annan sak än att kapa av hela håret. Jag tycker att detta är något mellan mor och dotter! Visst har pappor också rätt att säga till om sina barn, men sällan är dom engagerade eller har förståelse för sina döttrars hår.
Hår är inte något oviktigt för en kvinna/tjej. Kvinnor idag betalar 5000 - 6000 för att sätta in låtsas hår för att få vackert långt hår. Det är faktiskt ganska stor del av kvinnors/ flickors identitet. INTE ALLA såklart, men för många av oss. Sen hur man borstar en flickas hår? Är du säker på att det är håret det är fel på ? Eller är du för hårdhänt mot henne? Det bästa är att låta håret vara mellan mor och dotter om ni inte vill ha bråk!
Alltså, vad hemskt. Ni som säger att det bara är hår, kan inte ha långt hår.
Från eget perspektiv, jag har alltid varit tjejen med långt och vackert hår och hatade som barn att bli klippt kort. Min mamma klippte av allt mitt hår när jag fick löss en gång och jag var så ledsen och kände mig så ful i flera år tills mitt hår kom tillbaka. Ärligt talat, jag kan inte förstå hur man får för sig att klipp av en lite flickans långa fina hår utan att fråga hennes egna mamma? Du sa att du fick ok av pappan, men hans visste inte heller att du skulle kapa av allt hår. Att gå till frisören och klippa topparna/ rensa allt slitna hår är en helt annan sak än att kapa av hela håret. Jag tycker att detta är något mellan mor och dotter! Visst har pappor också rätt att säga till om sina barn, men sällan är dom engagerade eller har förståelse för sina döttrars hår.
Hår är inte något oviktigt för en kvinna/tjej. Kvinnor idag betalar 5000 - 6000 för att sätta in låtsas hår för att få vackert långt hår. Det är faktiskt ganska stor del av kvinnors/ flickors identitet. INTE ALLA såklart, men för många av oss. Sen hur man borstar en flickas hår? Är du säker på att det är håret det är fel på ? Eller är du för hårdhänt mot henne? Det bästa är att låta håret vara mellan mor och dotter om ni inte vill ha bråk!
Ok såhär.
1. Jag är varken mamma eller styvmamma. däremot en kvinna som utbildat sig inom barn och barns rättigheter. En tjej som är fyra kan ALDRIG ge sitt medgivande, det är deras föräldrar som ska. Pappan sa ok att hon skulle gå till frisören, men han var INTE med på frisör besöket och kunde ge sitt godkännande om den stora frisyr förändringen. Han visste inte att dottern skulle bli av med hela sitt hår. När jag är hos min frisör för att slinga mitt hår, var ett litet barn som också skulle slinga håret, hon var 10-11. Frisören var tydlig MAMMAN SKA SKRIVA PÅ ETT GODKÄNNANDE, om inte rör vi inte hennes hår. Varken mamman eller pappan var på plats för att godkänna en så stor förändring på dottern. Att klippa ett barns hår från svanken till axlar är för stor förändring för en utomstående att ta!
2. Att mamman känner sitt barn bäst och vet bäst är inte så konstigt i 9/10 fall. En styvmamma har och kommer inte få denna relation med ett barn som inte är hennes. Ett barn är alltid bekvämast med sina föräldrar och inte utomstående. Alla vuxna i barns närhet är såklart viktiga, men dom ersätter inte föräldrarna. Såklart att pappan också har rätt till åsikt men pappor är inte alltid engagerade i sina döttrars hår. Den här pappan t.ex. gör INTE det. Han låter sin nya fru ta hand dom dotterns hår borsta och sköta om. Det visar att han inte har koll. Men att han låter sin nya fru sköta hans hår, men han har inte rätt att ge henne vårdnadsansvar och låta henne ta beslut som bara föräldrar ska ta.
3. Jag kom in i den med erfarenheten av att vara en kvinna med långt hår och hade det som barn. När min mamma som 4 åring klippte av allt mitt långa hår kändes det som att hela håret var borta, trots att jag inte sa något när jag satt hos frisören, jag var ett barn och skapade inte scener för okända personer som frisören t.ex. Däremot tog det hårt på mitt självförtroende där och då, tills håret kom tillbaka. Därför är det viktigt att stora förändringar diskuteras innan man besöker frisören och inte när man är på plats.
4. Att mamman inte fick någon information och istället fick en chock när hon hämtade dottern från förskolan är också en anledning till hennes reaktion. Vilket jag förstår. Hela situationen hade kunnat slutat på ett mycket bättre sätt. Om bonus mamman eller pappan ringt till mamman och sagt att dottern behöver gå till frisören och att dom tillsammans skulle komma överens om hur mycket barnet skulle klippas. Att klippa ett barns hår är nödvändigt och behöver ske då och då. Däremot är en stor frisyr förändring något man kommer överens tsm.
5. Vem som är avundsjuk mamman eller bio mamman är något ingen av kan svara på. Däremot säger statistiken att det är kvinnor som lämnar sina män i dom flesta fallen, jag kan inte förstå varför dom ska vara avundsjuka på män som dom själva har valt bort? Men om man kollar på statistiken så förstår jag inte varför alltid exfrun ska vara avundsjuk på en man hon själv väljer bort? Det går inte ihop med statistiken.
6. En styv mamma kan också vara svartsjuk på självaste dottern. En lite flicka kan vara pappans prinsessa. Hon får alltid omgivningens och släktens uppmärksamhet. Folk kallar hennes söt och gullig, och vill gosa och alltid gulla med henne. Detta kan såklart skapa svartsjuka speciellt om dottern liknar mamman.
Allt det här är bara ett och annat exempel. Det kanske inte har något med detta fall att göra. Denna styvmor kanske bara vill vara en snäll styvmor som vill visa att hon är engagerad och kanske gick det lite för långt och passerade mammans gränser. Hårklippning ska inte vara en anledning att bråka med bio mamman för. Det finns viktigare saker att ta strid för.