Min sambo dog hastigt

Jag beklagar det djupaste och sänder dig de varmaste kramarna. 

Jag förlorade min ena förälder för inte så länge sedan, då också väldigt hastigt och oväntat. Det som slog mig var att sorgen inte kom i steg, som man kan tro, utan allt kommer huller om buller. Det finns inte heller något rätt eller fel när det kommer till sorg och hur man hanterar den. Jag själv kände ett stort behov av att berätta för allt och alla att hen hade dött. Jag ville i princip skrika ut det, för mig var det så surrealistiskt att alla andras liv var opåverkade, att folk skrattade och hade sig medan jag hade en enorm skrikande tomhet i mig. 

Som sagt, vi alla hanterar sorg olika och hur din sorg uttrycker sig är din egen. Mitt tips är att ta hjälp av en kurator; hör av dig till vårdcentralen och få en samtalskontakt. 

Jag vet att detta kommer låta konstigt men jag hoppas du får stunder där kroppen väljer att stänga ner känslorna en kort stund, så du kan få återhämta dig och känna något annat än sorg för en stund. 

Styrkekramar till dig och dina och hans barn <3