Är man verkligen helt låst med hund?

Ibland är jag glad att jag är allergisk mot hund för vi har helt sluppit höra barnen tjata om hund. De åker hem till farmor och farfar och får sitt "hund gos" tillfredsställt där.

Vi kan när som helst sätta oss i bilen och köra till stranden. Vi kan åka in till stan och gå på restaurang när vi känner för det. Barnen har fritidsaktiviteter där hundar inte kan följa med. När det är säsong är vi iväg 2-3 helger på matcher, cuper, seriespel och andra tävlingar. Inte ett liv för en hund. 

Jag ser mina vänner som har hund hur de måste planera och ha koll på tiden så fort de är iväg någonstans. Det är ju som att ha små barn igen, enda skillnaden att det kommer att vara samma nivå hela hundens liv. Så 10-15 år.  

Så även om vi hade kunnat så hade jag inte velat ha en hund.