Bf September 2024

Här vet jag inte om jag har postcovid eller om det är pga graviditeten.
Men jag är så trött att ingenting fungerar. Jag orkar vara vaken 3-4h, sen blir jag så trött att jag måste sova en stund. Kan verkligen inte hålla mig vaken.
Varit sjukskriven sen jag fick covid 18/12. 
Ska prata med läkare imorgon och hoppas på sjukskrivning 50% och att jag ska orka med en halvdag på jobbet i alla fall, vet dock inte hur jag ska orka det. Men vill inte vara hemma längre. 🙈

Annars är jag lite illamående till och från, men inget som riktigt stör.
Kramp I magen en gång om dagen ungefär och idag har jag haft ont i ljumsken.

Humörsvängningar gånger 1000 och ständigt hungrig är jag dessutom.

Bröstvårtorna är fortfarande ömma, inte lika ömma som i början som tur är.

Och magen är svullen som en ballong.

Haha. Ja, vem har sagt att det är lätt att vara gravid?😅

Någon som har börjat cravea något redan?

Jag kan börja gråta av tanken på att äta vindruvor och har den här veckan ätit minst en låda om dagen. 

Hahah skönt att det inte bara är jag.

Får så orimligt dåligt samvete. Här har man gått och längtat efter det här plusset i över ett år och sambon har längtat både efter plus för graviditet och ett plus över att min pmds ska försvinna.
Ja han har fått plus på graviditeten i alla fall. 

Jag är så känslig för hormoner och har nonstop gråtit och varit avig sen symtomen började komma. Jag vet heller inte varför jag är så ledsen, men gråter mig genom större delen av dagen och jag kan verkligen inte stå emot att dra mig undan och vill bara vara själv i min gråtfest.

Om jag bara kunde berätta för min underbara sambo varför jag är ledsen, men jag vet ju inte. Och jag är sådan att jag måste få gråta ifred vilket gör att han tror att han gjort något. 

Dagens klagomål slut. Över och ut. 
Bara skönt att få ur sig lite, när man inte riktigt kan prata med någon om det.

laplus­heureu­se:,
Tack så mycket.
Jag har pratat med min sambo och berättat att jag inte vet varför jag gråter och han vet att jag drar mig undan när jag mår dåligt.  Men det känns ändå så tråkigt att han ska få "lida" när han inte gjort något fel. 
Men han får helt enkelt stå ut och f0r försöka pigga upp en ledsen mig även om det inte riktigt går. Vi går igenom det här tillsammans 🌷

Drömlivetihd:

Jag är gärna på lite längre fram, i och med att man inte vet om det är någon man känner som är med i gruppen  Vi vill gärna vänta med att berätta till vecka 13 för omgivningen  😊

Grattis till plusset 🌷
Jag har inte varit sjuk under graviditeten på det viset, men däremot hade jag covid under ägglossning och framåt och lider just nu av postcovid med extrem trötthet som symtom.

Jag vet inte om några riskse kontra det. Något att ta upp med barnmorskan när du ringer dit?🌷

Men sicken liten räka!  ❤️
Vad skönt att få kvitto på att allt ser bra ut. ❤️

Nu var det ett tag sedan jag skrev känner jag.
Haft fullt upp med min extrema trötthet som läkaren bedömmer bero mestadels på postcovid, men självklart har även graviditeten med saken att göra. Just nu jobbar jag 25% och behöver sova 1-2h när jag kommer hem efter 2h på jobbet.

Annars mår jag lite bättre, jag gråter inte hela tiden längre. Så det är skönt.

Jag har även varit hos barnmorskan på första mötet och har avböjt kub-test, men tackat ja till tidigare ultraljud i mars istället. Önskar tiden går fort tills dess!

Jag har även idag berättat för min tonåring att han förhoppningsvis blir storebror lagom till hans 16års dag.  Det kändes inte schysst mot honom att inte säga något, när han märker på mitt humör och beteende att något är annorlunda. Han har alltid varit min minibästis och behöver veta vad som händer. Självklart har jag även varit ärlig och berättat att ingenting är säkert och tänker att det är en diskussion vi kommer fortsätta ha framöver också. 

Magen är enorm, får låna sambons tjocktröjor för att undvika blickar på magen. Det är sjukt, jag vet att det bara är svullet. Men jag ser ut att vara i vecka 20 just nu. 
Näsan är fruktansvärt känslig och jag tycker att allt luktar så illa! Och brösten värker lika illa fortfarande.  Men innerst inne är jag så tacksam, ibland svårt att känna den känslan dock. Haha 

Hej och grattis.
Jodå, här är en till som inte kan ha på sig sina kläder. Nu har jag turen att använda mjukisbyxor väldigt ofta, så de kan jag ha. Sen använder jag min sambos tjocktröjor. 
Ser ut som en luffa känns det som. Haha