Vanligt för 11-12 åring

Min son är mycket yngre, sju år bara, men jag antar att det inte kommer att bli någon större skillnad. 

Morgonrutinerna är ganska lätta. Han vaknar när vi säger till och går upp och äter sin frukost, klär på sig och borstar tänderna. Vi får säga till honom några gånger, men det är inget litkande eller konflikter. 

Det blir inte så stökigt när han är hemma. Han drar kanske fram 2-3 spel eller leksaker, men plockar, efter tillsägning, upp efter sig. Lite stökigt kan det absolut vara, men inga bombnedslag. Det blir inte kladdigt på bordet eller golvet när han har ätit. Han tar också bort disken och torkar bordet om det skulle råka vara något. Städa efter dem på toa vet jag inte vad du menar med? 

Påminnelse att dricka vatten kan han behöva ibland men för det mesta tar han vatten själv när han är törstig. 

Nattningen hår också relativt smidigt. Han duschar och borstar tänderna. Vi säger till honom när det är dags och vi tar några tag med tandborsten så att det ska bli ordentligt gjort men inget lirkande eller tjat. Vi läser en bok, sen släcker vi lampan vis samma tid varje dag och går ut, och han somnar själv. 

Han är inte särskillt mammig av sig. Han gillar att sova över hos mormor och morfar eller kompis när han kan. Brukar inte bli hel helg, men kanske fredag efter skolan till lördag eftermiddag eller ev söndag morgon. Det är mest för att det blir jobbigt för andra, och vi vill ha hem honom - men han skulle nog inte ha något emot att vara borta hela helgen. 

Barn är sä klart väldigt olika, men om allt det är beskrivning på hur ni har det, så låter det som mer jobb än vad jag har sett från mitt barn och barn i min närhet. 

Sådär självgående är absolut inte min åttaåring och inte heller min tioåring skulle jag säga. 

Jag tog bara några exempel. Med "städa efter dem på toa" menar jag tex kiss och bajs utanför, ospolad toa, tvål på golvet, nedkladdad spegel eller dränkta handdukar. Behöver inte vara allt eller ens just det jag räknade upp - men att man behöver gå efter och plocka /städa.

Min 11åring är skötsam men har alltid varit det (ex sett till att tänder blir borstade) visst kan hon slänga handduken på golvet efter att hon duschat, rummet är ofta ett bombnedslag men hon städar hjälpligt om man säger till. Hon städar sitt rum själv. Man får dra henne ur sängen på morgonen och säga till flera gånger men sedan sköter hon sig själv. Att få henne att få och lägga sig kräver lite tjat men även där sköter hon allt själv 
8åringen är en katastrof, kissar i sängen ibland, gör stopp i toaletten var och varannan vecka, slänger smutsiga strumpor i soffan, garderoben ligger på golvet efter att rätt kläder rotatas fram. Dock hoppar 8åringen ofta upp ur sängen och nattningen är oftast enkel. Jag skulle säga att mina barn är normala barn bara två olika barn. De avskyr när vi är borta över en natt, en dag är inga problem.
Även om alla barn är olika självgående så låter det som att du har lite mer jobb än de flesta har.

In dotter med autism är 12 i mars 2024 och är nästan löjligt självgående när det kommer till morgonrutiner. Hongår upp klockan 6:30, fixar frukost, äter den framför nyhetsmorgon, tvättar sig, borstar tänderna, klär på sig, tar skolväskan och slänger igen dörren prick 7:30. Helt utan larm eller annat, man kan ställa klockan efter henne. Det enda spåret hon lämnar efter sig på morgonen är ett använt glas /mugg på diskbänken.

Kvällen är lite värre. Hon är oftast trött till utmattad efter skolan, och tröttheten gör henne slarvig. Hon är oftast ensam hemma en stund till några timmar efter skolan och när vi kommer hem så hittar vi oftast skolväskan och jackan i ena skokorgen, jackan är gärna halvvägs ner på golvet, skorna på golvet, mellanmålet bara halvt avdukat. Om hon har tagit fram något, som pyssel, pussel eller något, så sitter hon antingen med det eller så. Är det kvar framme om hon övergivit det. Tvätt och tandborstning får vi påminna om, men hon gör det själv och vi behöver inte tjata. 

På kvällen märks också tydligt att hon fortfarande är ett barn. Hon är fortfarande med i vår stora säg och lyssnar på nattsaga med sina yngre syskon som är 5 och 8. Hon är annars så smart och lill-gammal att många vuxna runt omkring glömmer bort att hon bara är 11, eller för den delen bara 8 när hon var,8. Hon ligger alltid så hon ser i boken hon också så det är inte tjuvlyssna genom att vara i närheten men samtidigt lite avståndstagande som barn i den åldern gärna är. 

Sen när alla är i sina egna sängar är det som att hon får en andra andning, tar upp en bok och ligger och läser till midnatt och mer ibland. Tröttheten som varit märkbar sen skolan är slut för dagen är som bortblåst. 

Sen har hon sitt katastrogområde. Hennes egna rum. Där behöver hon mycket stöd för att hålla ordning, annars är det snart framkomlig på golvet och man kan hitta mögliga juiceglas.

Okej, då förstår jag. Nej, det är inget vi behöver göra. Vi frågar honom när han varit på toa om han spolat och tvättat händerna. För det mesta har han gjort det, men han glömmer också rätt ofta, och då går han tillbaka och gör det. Inget kladd varken från toa eller handfat så utöver veckostädningen behöver man inte städa upp efter honom. 

Min dotter är 14 nu, har adhd. När hon var i ditt barns ålder var morgnarna inte roliga, fick tjata, påminna, väcka henne flera gånger, göra frukost, smsa från jobbet om bussen och ringa och påminna.

Hon stökade till precis överallt, kaos i rummet, köket, på toan, spolade inte, skitade ner med smink och allt möjligt. När hinner mat såg det ut som en treåring suttit där.

Allt tog extra energi o tid, göra läxor en evighet. Hon tappade bort mycket saker, nycklar, mobil, skolsalen, busskort, gympapåse. All tid det tog att leta efter allt och ringa runt. All tid det att ha kontakt med lärare osv, bumm mm.

Har aldrig haft omvårdnadsbidrag, men jobbade 75 % ändå. Idag är hon 14, jämfört med hennes tvillingsyrra tar hon mycket mer tid och energi än idag, men har blivit lättare.

* när hon äter mat?ska det stå

Och kaos i hallen, allt på golvet. Kaos i köket, hon bakade gärna, slutade hon innan mig nån dag var det stök o smuts överallt som hon sen kladdade runt i huset. Spräckta mobilskärmar. Nycklar vi fick göra nya. Åka till skolan o klippa upp låset på skåpet x flera. Ja massa sånt.

Var det så att du aldrig sökte omvårdnadsbidrag eller sökte du och fick avslag?

Sökte aldrig. 

Hennes tvilling som är utan diagnos är helt annorlunda, så tror inte det är inom normalspannet. Skriv ner allt, omkostnader och tiden det tar, allt extra du tror att ni gör. Prova skicka in, så får de göra sin bedömning.