• Ishaa

    Känsla

    Hej alla,

    Jag är tillsammans med en fint man. Men det är alltid jobbigt under jul eller andra sammanhang när hans storebror och sin fru med är med. 
    Dom bestämma alltid vilken rum vi ska har, om vi få gå med inneskor eller inte, vilken mat , vilken restaurang osv. Jag är trött på dom, har inte lyst vara tillsammans med dom, men samtidigt vill jag inte såra min man.
    Dom fick alltid välja den finaste rummet när vi resa tillsammans ( trotts vi alla betala lika ) , samma sak hos svärföräldrarna ( dom fick deras rum, svärföräldrar fick ta min mans pojkrum och vi fick sova på soffan). På restaurang bruka vi turas om vem som betala, men fina och dyra restauranger är alltid min man som betala. Under julen gav dom min dotter en present , men min man köpa flera o dyra saker. Mycket som jag är irriterad över.
    Kan tillaga dom båda har bra jobb och bra pengar. Bo på en lyxig lägenhet. Min man har bra lön men jag har bara medelinkomst. Så om man tänka sig dom hade kunnat betala mera än vad vi är.
    Min man säga aldrig någonting . Det är jo hans familj.
    Sist var jag verkligen trött på dom!  När jag påpekade saker blev min man ledsen. Han vill göra mig glada och följa vad jag önska och om jag kan mötas halv vägg. 


    Denna jul ta jag några lediga Dagar för att undvika vara tillsammans med dom så länge. Ändå 4 dagar.. Känns så långsamt. Hur ska man hantera mina känslor? Det drags så mycket energi från mig.. Hur ska man hantera leva hans familj ( som tur är jo inte varje dag ). 

  • Svar på tråden Känsla
  • Anonym (Anna)

    Bjud hem dem till er och lägg dem på soffan?
    Stanna hemma?
    Träffas en dag?

  • Ishaa
    Anonym (Anna) skrev 2023-12-16 17:18:28 följande:

    Bjud hem dem till er och lägg dem på soffan?
    Stanna hemma?
    Träffas en dag?



    Vi har bjudit hem dom innan. Brorsan fru hjälpa aldrig med någonting. Hennes orsak var att hon kunde inte laga mat därför kunde hon inte hjälpa. Men man kunde jo fixa bord eller små saker. Det hade varit bra för min del om jag kan träffas bara en dag , så kan jag hålla ut. Men om jag ska komma bara en dag , komma min man och svärföräldrar blir så ledsen. Har sagt en gång till dom ( för jag vill jobba var min orsak ) . Jag kunde inte säga rakt till dom heller.
  • Anonym (L)

    Jag får uppfattningen att grunden i problemet är att dina svärföräldrar värderar sin äldsta son högre än den yngsta, eller att de på något vis tycker synd om den äldsta och tänker att din man borde vara snäll och ställa upp för att göra livet lättare för sin storebror.

    Sånt kan vara svårt att ändra på, men jag tycker att du ska prata med din man om saken. Nu är det ju inte längre bara han som drabbas av att hans föräldrar behandlar honom och hans bror olika. Nu drabbas du också.

    Kanske kan ni stötta varandra och hitta sätt att sätta gränser. Det är svårt att lära sig, när man varit lägst i rang i familjen hela livet, men det är inte omöjligt. Parterapi skulle kunna vara en bra idé, så att din man kan få lite input från någon utanför familjen.

  • Ishaa
    Anonym (L) skrev 2023-12-16 18:36:17 följande:

    Jag får uppfattningen att grunden i problemet är att dina svärföräldrar värderar sin äldsta son högre än den yngsta, eller att de på något vis tycker synd om den äldsta och tänker att din man borde vara snäll och ställa upp för att göra livet lättare för sin storebror.

    Sånt kan vara svårt att ändra på, men jag tycker att du ska prata med din man om saken. Nu är det ju inte längre bara han som drabbas av att hans föräldrar behandlar honom och hans bror olika. Nu drabbas du också.

    Kanske kan ni stötta varandra och hitta sätt att sätta gränser. Det är svårt att lära sig, när man varit lägst i rang i familjen hela livet, men det är inte omöjligt. Parterapi skulle kunna vara en bra idé, så att din man kan få lite input från någon utanför familjen.


    Har pratat lite med honom. Men han sa bara till mig ? dom resa längre än vad vi är och att hon behöva vila, tröttare än vi är. Han står altid ändå för sin familj. Min sambo är altid för snäll. Jag tycker synd om honom faktisk. Men jag kan inte göra så mycket. Mycket av min känslor gick ut till honom. Även om jag vet att det är egentligen inte hans fel. Jag vill inte såra honom men samtidigt jag orka inte håla mig uppe I humöret hela tiden. Det enda jag vill är att undvika dom så mycket så möjligt. Träffa så lite så möjligt. Men är rädd snart komma jag exploderar och då är det allt försent.
Svar på tråden Känsla