Vi som till slut blev gravida med IVF

Du ligger ju precis hack i häl med mig! Ja men alltså vi har ju varit gravida sen september nu? Helt galet!!
Så tråkigt med foglossningen, och så irriterande att det inte finns något bra "botemedel" mot det..Så strongt av dig att kämpa på och hålla humöret uppe <3 Ja alltså jag tycker vi har rätt att klaga lite - det är ju verkligen en berg och dalbana detta haha, och man känner ju inte igen sin kropp alls så man blir ju så frustrerad...Sen så börjar man ju tänka : hmm kommer jag verkligen må helt bra i kroppen när bebisen är ute eller kommer det ta några månader att komma tillbaka....Hoppas vi alla får snabb återhämtning!! 

Jag har börjat med magnesiumtabletter precis innan jag ska sova och tycker krampen har blivit mycket bättre! Har dock mycket sammandragningar på nätterna men ska till barnmorskan idag så ska fråga lite om det då!

Och så fint barnrum, ÄLSKAR grönt, jag skulle kunna ha gröna väggar och gröna tapeter överallt :D Mitt hb låg strax under 100 och ferritin strax över 20 nåt sånt! Men verkar inte vara tillräckligt illa för att bli erbjuden intravenöst - ska till barnmorskan idag så ska be om ett till järnprov om hon inte säger att jag ska ta det. Dom säger ju att det kan påverka återhämtning osv med så man vill ju gärna ha bra värden.... Det där med kiwi har jag inte hört något om - får testa det :D Jag läste någonstans att chiafrön är en del järn i - så försöker göra en smoothie om dagen när jag kommer ihåg haha, kan ju ha kiwi i då! 

Ja alltså man känner sig som en tant på 90 år som behöver byta ut höfterna??? Håller med om vändningarna, är ju för att det gör ont inte för att man är otymplig...Jag får såna sammandragningar när jag ska vända mig med + krampen i vaderna, så alltså är en kamp att vända sig haha!! Inatt sov jag som tur var bra, typ första natten på 2 v, men var väl för att man var helt slut haha. Ja alltså unna dig lite gravpenning/sjukpenning/semester, man är ju sån himla typisk svensk som ska jobba in i kaklet.... 

Ja det förstår jag - vilken lycka att allt blev klart i tid <3 Ja jag tänker det med, flyttlasset går 10:e maj, och BF är 28:e maj hehe, vi får nycklarna om 2 v men då är det först rust innan vi kan flytta in! 
Så himla spännande!! Kollar dom hur öppen man är hos barnmorskan på besöken i sluten? och tappen osv? 

Köpte faktiskt tabletterna med magnesium och kalcium, har bara tagit dom två nätter men tycker faktiskt att det hjälpt :D 

Åh stort grattis Clemmentina, så roligt att höra! 😍

Vill också hälsa stort grattis till Zaro att det gått bra för er trots en kämpig start, har verkligen berörts av er resa ❤️

Jätteroligt att följa er alla i denna tråd, jag är bara så dålig på att skriva själv! 😅 Ville verkligen svara och tacka alla för det fina välkomnandet till tråden efter att jag skrev i januari men fick aldrig tummen ur (förrän nu då!). Oj vad månaderna gått både långsamt och fort! Nu är jag i v. 35 och längtar efter att få träffa vår lille kille snart 🥰 Jag har dock en lågt sittande moderkaka (tydligen vanligare vid IVF eftersom embryot förs in underifrån istället för att det kommer ovanifrån som vanligt) och behöver gå på ett extra UL om två veckor för att få besked om jag kommer kunna föda som vanligt eller om det blir kejsarsnitt. Hoppas på att kunna göra en vanlig förlossning! Har liksom laddat och känner mig peppad och skulle kännas som lite av ett antiklimax med kejsarsnitt, även om det förstås också har sina fördelar :) Vi får se helt enkelt, huvudsaken bebisen kommer ut med både sin och min hälsa i behåll!

Annars har jag mått väldigt bra under graviditeten ändå och inte känt av alltför mycket besvär. Hade ca en vecka med rejäla smärtor från foglossning för en månad sedan så jag har stor respekt för er som lider av det under flera månader!! Mirakulöst nog gick det över lika fort som det kom för min del. Jag kände av främst i fogarna på baksidan av bäckenet och möjligen att det kan ha hjälpt att jag började massera musklerna i ländryggen med en massageboll, liggandes på golvet, en stund varje morgon. Men nu börjar man ju känna sig stor och otymplig och blir lätt stel i bäcken och ländrygg, bökigt att vända sig i sängen (vilket jag gör typ 10 ggr/natt) samt alla mängder av toabesök 😂 men hanterbart ändå.

Hoppas ni mår bra alla!

Åh stort grattis till er!❤️

vad härligt att allt gått bra🥰

njut nu, tiden går alldeles för fort!
våran lilla kille blir 3 månader nu i månadsskiftet 😱
galet! 

Välkommen till gruppen Grunkemoj och stort grattis till två fina små liv som växer inom dig, vilken resa!  Så glad för positivt besked för dig på ditt VUL också Quincey, förstår att du var nervös men nu med dina symtom kan du verkligen lita på att det här är på riktigt 🥰 Lider verkligen med dig Sandralinnea123, låter hemskt med ditt illamående som gör att du nästan svimmade till och med! Och Melsson: GRATTIS till er efterlängtade lilla tjej, så stort att hon äntligen är här och att du är mamma nu!  Blir alldeles rörd och sååå glad för din skull, plus att jag kan skriva under på precis det du skriver om hur fantastiska kvinnokropparna är och vilken enorm kärlek och beskyddarinstinkt man känner från första sekund! 

Och vet ni, förra veckan blev jag mamma! Efter alla dessa år, all väntan och längtan och tårar, och nu är hon äntligen här, vår älskade dotter! Det finns så mycket jag skulle vilja skriva men då skulle jag få sitta hela natten haha. Det är svårt att sammanfatta allt i ord med så många tankar och känslor, men kortfattat så gick förlossningen bra även om den var lite långdragen. Min sambo var verkligen ett helt fantastiskt stöd och precis vad jag behövde för att känna mig trygg och orädd, och det kändes som ett teamwork som gjorde allt till en positiv upplevelse trots att några småsaker inte gick som planerat (t.ex. epiduralen). Målbilden att få lämna sjukhuset och ta med bebisen till vårt hus och få säga välkommen hem till vår alldeles egna dotter, det kändes som en dröm! Vi har varit hemma ett tag nu och vi mår bara bra även om min kropp fortfarande är lite mörbultad men det hör väl till tänker jag. Lever 100% bebis och bebisbubblan nu och jag njuter verkligen av varenda sekund. Jag kan inte se mig mätt på vår lilla tjej och det känns verkligen som en dröm att vi nu får vara med om den här obeskrivliga lyckan och kärleken!  

Hoppas att ni alla mår bra, många kramar från mig! 

En liten uppdatering från mig

Nu är vår lilla tjej här, 9 dagar efter BF kom hon äntligen och idag fyller hon hela 1 vecka! 
Förlossningen gick väldigt bra men rätt så fort, hann knappt förbereda mig : Vattnet gick kl 18 hemma (hade haft lite värkar innan det), direkt efter vattnet gick så blev värkarna väldigt intensiva så vi åkte in till förlossningen runt kl 19.30, var då bara öppen 3 cm, men sen gick det undan för öppnades 7 cm på 4 h och sen tog själva krystarbetet 1,5 h innan hon var ute <3

Helt otroligt vad kvinnokropparna är fantastiska. Förlossning var så häftigt att uppleva!! Har haft lite ont i underlivet såklart några dagar, men nu har det börjat släppa så börjar känna mig mer och mer återställd <3 Vilken resa ni har framför er ni som har förlossningen kvar. 

Och vilken beskyddarinstinkt och kärlek man känner över sitt barn, det är helt otroligt! 

Kram på er alla <3

Hej på er!

känns helt makalöst att kunna skriva i den här tråden efter tre års längtan och väntan!

ålder: 35
vecka nu: 12+6
nästa UL: RUL 29/7

Efter två års försökande med ett mf fick vi ÄNTLIGEN komma till utredning. Ganska snabbt fick vi veta att vi skulle få börja med IVF efter sommaren (kanske november) men vi fick tid tidigare än så. 

Första rundan sprutor var omvälvande men gick bra. vi fick ut massor av ägg, men inget av dem överlevde till blasto. Inget i frysen, inget i magen. Nedslagna fick vi genast sätta igång med en omgång till efter nästa cykel. Då fick vi ut färre ägg och de ville återföra på dag 2/3. Vi genomförde och fick svagt resultat positivt. Inget växte vidare till blasta utanför kroppen = inget till frysen. Fick mf några dagar efter jag slutade med suppar. 

Vi började diskutera, hur länge ska vi orka med det här? Vi kan inte fortsätta sätta in embryon på dag 2 för då har vi sumpat alla våra chanser genom landstinget på ett kick. 

Skam den som ger sig, vi ringde och planerade en ny runda. Tidigt fick vi veta att läkarna i Uppsala ville sätta in två embryon på dag 2. Kändes märkligt, men förklaringen var att vi inte fått något till frysen tidigare och de ville hjälpa till att öka våra chanser. Sagt och gjort, påsken närmade sig med stormsteg och vi planerade att åka till fjälls, men så blev det inte. Vi spenderade påsken i Uppsala, jag lite lätt utslagen på ett hotellrum efter många ?puffar? vid ägguttag. Vi fick ut 9 ägg, så få hade vi aldrig fått. Modet hölls på en skör tråd. Vi väntade två dagar och försökte att hålla oss sysselsatta. På morgonen dag två ringer det. Uppsala har två fantastiskt fina embryon som de vill återföra. 

Sagt och gjort, vi dyker in och får två embryon i magen en eftermiddag och beger oss hemåt. Fyra dagar senare kollar jag min journal och får veta att två embryon har klarat sig till frysen(!!). Helt magisk känsla, men? Uhoh! Kan det då bli fyra i magen?! Panik 😂😂😂

Testade i förväg (klarade inte av att hålla mig) och stickan blev starkt positiv innan kontrollinjen ens blivit blöt. Uhoh igen 😅

Graviditeten var ett faktum. 10/4 åkte vi ner till Gävle för första UL och läkaren hoppade nästan till lite när hon fick se två fina säckar med två små tickande hjärtan 🥰 

Jag hade hunnit bli osäker på om det verkligen var två där inne eftersom jag inte hade några andra symptom än trötthet. MEN jag hade börjat få mage redan i vecka 8 😅 lite lagom giveaway kanske?

Idag 12/6 var vi iväg på vårt andra ultraljud, på närmare ort. Även idag och inför var jag lite orolig att allt inte skulle se bra ut eftersom jag fortfarande inte haft några symptom alls. 

Men där inne i magen dansade det omkring två pigga, helt perfekta små bebisar 🥰🥰🥰

Känns fortfarande helt overkligt! 

Kodnamn: partygänget 🥰????????????

När ska man slita må illa, har ätit xonvea nu sen v8, mått riktigt bra så igår testade jag inte ta dom. Var bara hemma och fixa lite och hade massa extra energi och tänkt nu är det över. Så skippade att ta de inför idag med...kände mig lite dålig, men de var ändå okej, sen åkte jag till jobbet...tunnelbanan var fruktansvärd. Var tvungen att gå till vilorummet pxh kämpa säkert i två timmar med att inte spy, lyckades hålla mig till lunch och kunde äta. Mådde lite bättre så började köra på...då vände de igen..bestämde mig för att åka hem..klarade mig hela vägen med tuben till mitt område..men kom väll max 100 meter från stationen innan jag började spy..precis vid en park, en mamma kommer pch frågade hur jag mådde...tur att de verkligen syns att jag är gravid så de inte var någon tveksamheter om va de handlade om.
Men så galet pinsamt...så jäkla trött på detta illamående! 
Är i v24 nu...tycker de borde vara borta!

Har precis gjort KUB och fick förhöjd risk för kromosomavvikelser. Känner mig rätt knäckt. 5 äggplock, 2 missfall och nu förhöjd risk för kromosomavvikelser när vi äntligen kommit såhär långt. Det var blodprovet som drog ner resultatet mest, där fick vi 1:39, totalt 1:163 för trisomi 13 och 18. Fick göra NIPT direkt efter. Nån som har erfarenhet av detta som det gick bra för? 

Hej alla! Nu har det blivit ett rejält glapp i uppdaterandet här igen för mig 😅 Vill börja med att gratulera alla er som hunnit få era små under de senaste månaderna!! 😍 Vill även berätta att vår lilla pojke kom den 19 maj (i v 38+6) ❤️🥰 Vi hade kejsarsnitt inplanerat den 24/5 pga lågt sittande moderkaka men det blev ett akut kejsarsnitt då jag plötsligt började blöda kraftigt vid 4 på morgonen söndagen den 19:e, efter att knappt ha sovit pga konstigt obehag i magen under natten. Jag och sambon ringde förlossningen i panik och fick åka in direkt, vi var livrädda att lillens liv var i fara. Väl där kopplade de på CTG och vi kunde tack och lov höra hjärtslagen. De beslutade om akut snitt senare samma morgon och han förlöstes vid 10:00 utan problem ❤️ Vet fortfarande inte om blödningen berodde på att förlossningen började vara på G naturligt eller nåt annat, men de trodde att det kunde vara så. Vår lille killenvägde 3200 g och var 50 cm lång 😊 Sedan dess har sommaren varit ett enda långt amningsmaraton känns det som 😂 Men det är så fint att ha honom hos oss. Nu är han 2 månader och det är otroligt så fort han växer!! En stadig kille numera! Jag helammar och han äter varje 1-2 timmar dygnet runt, oftare på kvällar och morgnar och lite mer sällan nätter och eftermiddagar. Längtar efter att få amma mer sällan på nätterna framför allt 😅 Hur ser det ut för er andra med matningar? 

Jag kliver försiktigt in i den här tråden om det är några fler som är i första trimestern här? Har idag sett vår lilla för andra gången på ultraljud i vecka 9+3 och allt ser bra ut. Det är 5e insättningen efter 2 äggplock, 3 missfall och 4 embryon som inte klarat upptining så resan har inte varit lätt. Denna graviditet är den som gått längst. 

Var länge sedan jag var inne här. Vår lilla pojke hade trisomi 21, på kub fick vi 1:247 för den trisomin. Inte så jättehögt men ändå var det vår bebis som var sjuk. Vi avbröt och saknar honom mycket. Håller tummarna för en fjärde graviditet snart.

BF om 6 dagar nu, vill bara att han ska komma nu, ser personer i grupper som fått sina bebisar trotts att dom har mycket senare BF, blir så avundsjuk. Kan han bara komma nu 😅😅😍