IVF/ICSI 2024

Tänkte att jag kanske skulle presentera mig kom jag på!

Sommaren -21 träffade jag min kärlek som 33 år gammal. Då vi känt varandra sedan vinter 2018-19 som vänner, han var 44 och båda ville ha barn så valde vi att börja försöka under hösten. Han hade missfall x flera och sen inget under 20 år med sitt ex. Så misstänkte att det riskerade bli problem.

Efter ett år sökte vi därför hjälp och fick gjort utredning i nov-dec -22. Svaret i januari -23 var att det var inga fel på mig, AMH 1,96, men han hade få spermier med 19% DNA-fragmentering (i Sverige ska det vara under 25% för godkänt, i Danmark 15%). De hittade dock initialt små cellförändringar på mig i december, fick kompletterande skrapning i februari som ledde till en infektion som ledde till flertalet gyn-akuten-besök innan det reddes ut och blev behandlat korrekt..

Tog i april -23 tabletter för att skjuta på mensen till efter vårt inbokade första besök på RMC Malmö. hade fantastisk tur och fick starta direkt några dagar efteråt när mensen kom! Fick börja med Gonal-F. Men fick buksmärta nån timme efter varje spruta. Ringde och frågade om det. Fick till mig att de ville stoppa behandlingen och börja om nästa månad. Jag var helt utom mig och gjorde allt för att få fortsätta. Fick åka till gynakuten för kontroll där inget fel hittades. Så jag fick fortsätta om smärtan släppte. Det gjorde den inte men jag vågade ju inget säga nu.. Äggplock i mitten av maj gav 17 ägg, överstimulering och allt dog på dag 2. Helt knäckt. Äggen var i dåligt skick redan inför befruktningen (annorlunda färg och konsistens).

Sen var det sommaruppehåll. Jobbiga långa månader. Började med Menopur i slutet av augusti, äggplock 9 september ledde till 15 ägg som inte såg avvikande ut från start som sist. Det mesta dog dock under de första dagarna igen, mkt problem med fragmentering grad 3 och till slut fanns det bara en högfragmenterad 4BC som de vägrade återföra. Helt förstörd igen.

I oktober fick vi påbörja långt protokoll med Menopur, äggplock 1 december. 11 ägg, fick återfört 2st 2-dagars som ej var fragmenterade. De andra var redan högt fragmenterade eller döda. Testdag 17/12 var negativt. Det var en fruktansvärt jobbig jul. 

I januari -24 åkte vi till Sellmer i Köpenhamn för konsultation. Fick påbörja långt protokoll nästa dag med Menopur och Fostimon, äggplock i februari. 14 ägg ut som vi kommit överens om skulle befruktas 50% med sambons sperma och 50% med donatorsperma för att utesluta att problemet låg hos sambon med fragmenteringen etc. Dessutom gjordes TESA på sambon för att minska mängden fragmenterade spermier och man la till calcium-jon till både ägg och spermier för att boosta dom.
Tyvärr lika dålig utveckling av båda varianterna av embryon, läkaren ringde på dag 3 och sa att det inte såg alls bra ut och att han rekommenderade äggdonation nästa steg. De kunde återföra 2st den dagen om jag ville alt vänta till dag 5 som planerat. Jag valde att ta de 2 den dagen. Sen fick vi mirakulöst en 3AB fryst på dag 6. De 2 återförda fäste inte. 

Fick återfört den frysta i april, men den expanderade inte som den skulle under upptiningen även om den behöll en fin korrekt färg. Den tog sig inte heller.

I maj kör vi ett femte försök, igen med långt protokoll med Menopur + Fostimon. Nu la vi till assisted hatching och embryoglue. TESA igen på sambon men nu utan donatorsperma. 11 ägg ut, 4 befruktade. 2 återförda som var ok. Blev orolig under återföringen då det var en ny läkare för mig och som återförde dom både högt upp i livmodern och flushade in dom snabbt. Ngt jag läst efteråt är helt fel båda grejerna. 
Jag fick mitt livs första plus!! Men visade sig sen vara ett utomkveds. Hade smärta i vänster sida men den satt i höger sida. Dessutom ökade inte siffrorna som de skulle, flukturerade, högsta värdet vi fick var 133.. Vilket ju är lågt även i utomkveds-sammanhang.

11 juli, dagen före min 36-årsdag, blev det akut operation i vecka 6+6 för att ta bort äggledaren. Kirurgen tröstade mig efteråt med att det embryot hade inte klarat sig även om det suttit i livmodern. Just då var jag inte alert nog för att fråga mer.

Sen var det smärta i 10 veckor innan man äntligen var återställd. 
Under denna tid var det mkt ångest , sorg och tankar. Om vi hade råd med ett sjätte försök nu när det trots allt hade gått, eller köra vidare på äggdonation direkt. Läkaren var inte längre så 100% på äggdonation längre som i februari då vi ändå sett lite framgång. Men där fanns inte några fler förändringar heller som de kunde erbjuda som skulle kunna förbättra resultatet. 

Fick bokat en konsultation med Carl von Linné-kliniken, fick pratat med en av deras fantastiska manliga läkare som man hört bla i JagVillHaBarn-podden. 
Han hjälpte mig att lägga pusslet. Embryot som fäste följde samma mönster som alla mina andra embryon - utvecklas långsamt. Min fragmenterade 4BC är alltså min bästa hittills egentligen. Vilket sätter ljus på hur illa det är. 3AB på dag 6 är långsamt utvecklat. Och då inget mer finns för att optimera och hjälpa dom på farten så kände jag att det inte finns ngt annat val än att gå vidare till äggdonation. Tanken har funnits med mig sen maj -23 efter första misslyckade försöket, så tanken har jag bearbetat i perioder över lång tid. Men fortfarande en stor sorg att ta sig igenom. 

30 augusti ställde vi oss i kö för äggdonation hos Sellmer. 0-2 månaders väntetid.

Några veckor senare bryter jag och sambon upp. Fruktansvärt jobbigt, hjärtesorg, men hade inte val. Ekonomin påverkas inte negativt då det ändå bara var jag som betalade vår privata resa.
Den helgen sitter jag och mamma och letar febrilt efter en spermadonator, tills vi hittar en som känns perfekt. 

På måndagen får jag besked om att de hittat en äggdonator till mig. 
Liter turer fram och tillbaka så landade med donator nr.3 i Århus istället för Köpenhamn. Då plötsligt kunde jag inte få min valda spermadonator pga de saknade samarbete med den donatorbanken. Katastrof igen. Hittar ingen match på de alternativa donatorbankerna. Efter mkt fram och tillbaka så löser klinikerna det och jag är så enormt tacksam! Kan andas lite igen. Startas igång i början av oktober. Jag kör naturlig cykel och tar tabletter för att skjuta på mensen för att kunna få återföring i mitten/slutet av oktober.

Efter några dagar avbryts äggdonatorns stimulering då hon ej reagerat på den (hon har donerat 2 ggr innan med mkt bra resultat och graviditeter bägge gångerna, så detta var en chock). Så himla ledsen. Samtidigt är det katastrof och kaos på jobbet och mår jättedåligt där med. Känner inte att jag kan andas någonstans.

Nytt försök i november, jag skjuter på mensen igen för naturlig cykel och återföring i slutet av november. Äggplock genomförs, stort bortfall vid befruktning vilket ger mig varningsflaggor, men hoppas än. På dag 5 ringer kliniken och meddelar att ingenting blivit bra och därför inget kommer till frysen för senare återföring. Får direkt en ny äggdonator med planerad start nån vecka in i december. 

Nu sätts jag in på medicinerad cykel då jag inte kan taimas in med naturlig cykel. Har försökt undvika då jag blir deprimerad efter en månad på p-piller och får lätt biverkningar av mediciner. Men nu vill jag bara få min bebis och denna cykeln kan matchas in till mellandagarna, så hoppas jag inte ska komma bli för påverkad av behandlingen.. Har dock lyckats ta fel dos av Progynon i två dagar (mer än ordinerat), hoppas jag inte förstört ngt nu.

Lång berättelse, tack om ni orkat läsa hela vägen.

Va skönt att er klinik är villig att testa nya saker. Håller tummarna stenhårt att det är er tur i januari❤️

Ja känns som min klinik tar den enkla vägen och skyller allt på embryona. Jag tror dock att det oftast beror på dom, men med flera misslyckade insättningar så borde man kanske kunna få göra lite tester för att utesluta att det inte beror på något annat.

Vi köpte ett trepack och har ett försök kvar i det. Vi har också ett embryo kvar i frysen. Men kommer efter några turer få göra ett nytt äggplock istället för att sätta in det från frysen. Egentligen måste man sätta in alla frysta embryon innan man får göra ett nytt äggplock, men den informationen har inte vi fått tidigare så kliniken godkände det ändå. Funkar det inte på nästa försök så lär vi börja betala igen och vi behöver spara ihop lite till det så därför kändes det bättre att göra äggplock nu innan jag blir ännu äldre.
Dock så blev det problem med vår donator så vi skulle få vänta några månader, men som tur var löste det sig så vi får byta donator så vi kan köra i januari. Nu är sista strulet att lösa att jag får ut läkemedlen till stimuleringen i tid. Det finns inte att hämta ut på några apotek så provade beställa på nätet men efter en vecka fick jag meddelande om att dom inte kan leverera och orden blev krediterad. Nu hoppas jag på att ett annat apotek ska få hem läkemedlen i tid trots alla röda dagar. Kommer med största sannolikhet få mens innan kliniken öppnar igen så håller tummarna att det ska lösa sig.

Hej alla krigare.

Vi skulle ha gjort en FET i början på nov förra året, men när jag va ultraljudskontroll upptäcktes istället en polyp som behövde tas bort. Jag fick därför göra en hysteroskopi i slutet av nov och sedan behövde man vänta en menscykel mellan. Nu har det äntligen gått och min mens är beräknad inom några dagar. Är så taggad men också livrädd då vi bara har ett embyro i frysen och våra pengar i princip är slut efter det. Men försöker inte tänka på det för mycket.

Är det fler som ska göra insättningar här snart?

Jag har fått tid för ultraljud på fredag, hoppas att allt ska se bra ut då så jag kan få ett datum för att ta ovitrellen. Vågar inte riktigt hoppas på att det ska gå bra med allt efter senaste gången.

Märker att jag blivit mer och mer deppig ju närmare återföring jag kommer. Hamnat mycket i negativa tankebanor kring hur orättvist det är att behöva gå igenom detta, pengarna det kostar, att andra har en positiv upplevelse av att få bli gravid osv. Samtidigt är jag så otroligt tacksam över ivf-vården i Sverige och att vi redan lyckats få ett barn på det sättet så då får jag dåligt samvete över det.. ja det är verkligen en bergodalbana av känslor detta.

Hur mår ni andra? Hur går det för er?

Full förståelse för det  Man måste få låta sig hoppas med 
Ja berätta gärna när ni pratat om hur de tänker framöver för er 
Jo det går bra. Mår illa men änsålänge effekt på postafen. Samt massa konstiga känslor av hormonerna i kroppen! Får påminna mig ibland att jag är gravid, inte sjuk haha   Så trött! Massa växtvärk i livmodern med. De bruna flytningarna kommer och går..

RH93 och EB90, lycka till med era insättningar på fredag och lördag! Håller tummarna ❤️ 

Är på ruvardag 2 med ett 5-dagars, 5e försöket till första barnet!

Hoppas det är vår tur ❤️

Nu är jag ruvare igen! Vi hade ju bara ett embryo i frysen så om den inte klarade upptiningen skulle dom ringa under fm. Men det gick bra och den såg fin ut 🙏🥹 testdag är 9/2, inte bestämt ännu om jag ska hålla mig tills dess. 

Hur gick det i lördags? ❤️

Jag har mått lite sådär efter insättningen, känns ibland som jag ska bli sjuk men bryter inte ut. Är ju verkligen såna tider nu dock. Fått några ordentliga slängar av illamående och känt mig ganska trött. Läste bakåt lite här och såg att det va typ exakt samma symtom sist när det inte lyckades, så känns nedslående fast det egentligen inte säger något.

Hoppas så mycket men är rädd att bli besviken som sist. Vill bara att dessa dagar ska vara över. Har dock bestämt mig för att vänta till testdag med något test då det ändå är på en helg och sist när jag testade innan mådde jag bara sämre av det.

Hur mår ni alla ruvare? ❤️ jag är bara på rd5 men väntan börjar kännas outhärdlig. Är så tufft psykiskt. Alla saker jag kände av första dagarna är som borta, vet inte om det är bra eller dåligt. Igår fick jag även besked om att min chef är gravid vilket var väldigt jobbigt. Är just nu 3 personer på jobbet som är gravida och ska ha under vår/sommar..

Håller tummarna för dig att det är ett positivt tecken. Nej så är det ju och rent logiskt vet man, ändå fastnar man nere i träsket av att google och känna efter på allt. Jag hade lite mensvärk igår och blev orolig att den ska komma nu, men förra gången kom den inte förrän jag slutade med progesteronet.

Nej denna process påverkar en så innerligt..

Förstår att du inte orkar vänta. Hoppas det går bra när du än testar ❤️ 

Så spännande! Stort lycka till, håller tummar och tår! 

Hehe, jag var lite snabb där.. Den dagen fungerade det, sen blev det snabbt värre för var dag. Så har nu fått förskrivet Xonvea 3ggr/dag, samt Postafen och Lergigan comp vid behov (max 2 resp 3 ggr/dag). Det gör det mkt mer hanterbart. Men gör en trött samt skakig. Hade gärna tagit ngt smärtstillande de flesta dagar pga all värk i magen till och från samt i revbenen. Men vågar inte då det finns misstankar om att Alvedon kan orsaka ADHD. Ej verifierat, men man blir såklart försiktig.

Nej tyvärr såg de ingen orsak till flytningarna/blödningarna. Men de var inte oroliga, då allt annat såg bra ut, ett tickande hjärta och rätt storlek för tiden. 

Längesen jag uppdaterade här, har varit inte under nedreglering i två månader, skulle egentligen påbörjat processen för återföring nu, men min läkare vill att vi kör en extra månad. Det finns misstankar om silent endo, men gör det även för att krympa de myom som jag fortsatt har. Har tre 5 dagars i frysen och har blivit erbjuden att sätta in två (kommer bli min sjätte återföring), men är lite kluven. Några tankar från er? Stort grattis också till er som plussat och håller tummarna för rt som ruvar, den eviga väntan och längtan. 

Hej, ser att det är några här inne som ruvar just nu. Hur går det för er?❤️

Jag är bara på rd5 och försöker att inte övertyda ev symtom eller icke symtom men det är svårt. Har även gett mig själv google förbud men har redan brutit det ett par gånger😅

Jag provar några saker på eget bevåg den här gången eftersom kliniken inte varit villig att prova något nytt. Gör troligtvis ingen skillnad men jag känner att jag gör något annorlunda iaf.

Största grubbleriet just nu är att kroppen än så länge inte alls reagerat som vid mina fyra tidigare insättningar.

Jag har egentligen testdag imorgon men tog ett test idag eftersom det är helg och det var positivt😭 Jag är gravid!🥰

Så lycklig men också lite orolig, hoppas hoppas det får gå bra hela vägen nu.