IVF/ICSI 2024

Beklagar verkligen!!!

Jag har missat denna tråd. Det finns en annan för ivf 2024 nämligen.  Lite förvirrande. 

Jag har fyllt 40 i år och hade AMH 0.2 när jag gjorde utredningen för ett år sedan! Mycket låg äggreserv redan för ett år sedan med andra ord....

Första ivf I december. 

Jättedumt att jag väntade. Gjorde en operation efter utredningen i våras och tog lång tid att återhämta mig. Började dejta någon lite samtidigt och fick för mig att jag kunde vänta. Fattar inte hur jag kunde tänka så. Hur som helst.  Tillslut insåg jag att jag bara måste komma igång. 

Ivf december- 3 äggblåsor. 2 ägg. 1 ET dag 3. Negativt test. 
Januari med samma stimulering- bara en enda äggblåsa.. insemination trots att det ju är extremt liten chans då...
Negativt.

Februari- stimulering inför förhoppningsvis ivf igen- denna gång NOLL äggblåsor...

Mars.. stimulering... först vul ingen äggblåsa som börjat växa... vul 2 så ser dem en gulkropp tror jag det heter, när man redan haft ägglossning!! Så en äggblåsa växte till snabbt som attans och hann ägglossa. 

April, stimulering igen.. 6 äggblåsor!! 
Gick till ivf. 4 ägg ut. 2 befruktade. ET dag 3 inget till frysen. 

Testade negativt i helgen. Dock inte fått mens än och hade inga fler test hemma men när det är negativt 2v efter utan minsta tecken till svagt sträck så är det ju negativt...

Grattis Razor!!!

Underbart!!

Linnea 

Spännande med FET!! Håller tummarna!!!

Själv har det nu gått 1 v för mig sen jag testade negativt efter ET, 3 dagars, och fortfarande inte fått mens
Kan inte låta bli att hoppas men jag fattar ju att jag inte är gravid och att testet visade rätt. Borde bara köpa ett nytt test för att kunna släppa hoppet helt. 
Borde kr ha något hopp eftersom negativt test inte brukar vara fel, men har aldrig någonsin varit sen innan så blir hjärnspöken ändå...

Jag har fått samma instruktioner tidigare. Dvs även om positivt skulle jag sluta på testdagen. 
Dock nu senaste ivf stod det att om jag testade positivt skulle jag fortsätta med progesteron. 

Vet inte varför det var olika instruktioner 

 Grattis till er som plussat!!!

Fick reda på att en kompis som är 39, det är yngre än mig,  fick positivt tar igår också. Hon har försökt med sin kille i 2 månader bara, och har väldigt lågt AMH som mig (0.2). Det var jag som informerade henne att fertiliteten går ner snabbt i denna ålder som fick henne att komma att hon ville börja försöka igen. 

Igår hade jag nu konsultation med min klinik i Danmark. 
Hon sa att mina ägg hade haft bra kvalitet vid förra ivf. Och hon sa att vid en ET av en 3 dagars så är det va 20% chans för graviditet vid 40 års ålder. Sen 50% risk för missfall. Så om jag får en 3 dagars- 10% chans för live birth. Enligt henne. 

Det är mycket pengar med ca 60 000 för en 10% chans...

Svåra beslut..

Jo hon sa att vid inser är det va 10% chans för graviditet sen samma 50% risk for missfallsom sagt..... Så från mitt perspektiv vore det bättre att göra flera inseminationer... chansen adderas ju då... 

Men visst ca 25 000 per insemination för 5% chans för live birth  känns ju spontant inte som ett smart väl.... Så extremt liten chans...

Samtidigt är det svårt att sluta när hon säger att jag har bra ägg. Men vad betyder det eg:// bra men ändå så låg chans?? Hm..

Du fick ju lika många ägg på båda. Sen blev det en minimal skillnad i resultat, som borde vara mer slumpen än att den ena skulle vara bättre?
Jag har fått höra att det kan vara stor skillnad från cykel till cykel avseende hur man svarar på samma behandling också. 

Vad jag förstår så är det i snitt 1 ägg av 5 befruktade som blir en blastocyst vid 40 års ålder. Nu vet jag inte hur gammal du är men det borde vara lite fler rent statistiskt som blir blastocyster om du är yngre. 

Men kanske får du fler nästa gång!

Jag ska på konsultation på Carl von Linné kliniken nästa vecka,  och ska boka tid för psykosocial bedömning av psykolog. 

Grejen är att jag gjorde detta förra våren, och fick då inte godkänt! Jag var väldigt ärlig med psykologen att jag inte har så många nära vänner, och att relationen med föräldrarna knappt existerar. 

Jag fick avslag pga för dåligt socialt nätverk. 

Jag har gjort behandlingar i Danmark under tiden. Men nu tror jag att jag vill göra några inseminationer i Sverige. Det är faktiskt mycket billigare då de har 3 pack. 

Jag funderar på om jag ska vara helt ärlig och säga att jag gjort utredning i Sverige innan och inte fick godkänt! Eller mörka. 

Jag avskyr att ljuga dock. 

Men om de väl har i bakhuvudet att jag inte blivit godkänd tidigare så tror jag att det ligger närmare till hands att inte godkänna mig nu heller. 

Men grejen är att jag har kontakt med mina föräldrar igen, och bara det tror jag gör stor skillnad. De bor nära och skulle garanterat hjälpa. 

Helst skulle jag vilja slippa berätta om tidigare utredning..

Kanske lika bra att vara ärlig? Men vore så hemskt om jag då får nej...

Nu har jag googlat psykosocial utredning och vissa har ju fått avslag väldigt lättvindigt  att de haft tidigare depressioner och är "psykiskt sjuka", trots att var och varannan människa har haft depressioner..

Vad skulle ni gjort?