Ältar gamla situationer

Jag har på sistone börjat älta en gammal händelse för tjugo år sedan där jag borde agerat annorlunda. Blir förtvivlad och bryter ihop och tänker att om jag agerat annorlunda kunde livet tagit en annan vändning, självanklagar mig fruktansvärt och får ångest över att en möjlighet gick mig förbi och att detta ögonblick är borta i historien och människorna kommer jag aldrig träffa igen.

Jag förstår att det väl bottnar i att jag saknar något i min nuvarande situation.