Mamma vid 53?

Jag kan önska att folk generellt vore lite mindre egoistiska när de skaffar barn.

Det gäller inte bara ålder som eventuell svårighet. Man kan vara 50 och i sitt livs bästa form, jättebra ekonomi och själslig trygghet. En 50-åring kan vara långt mer kapabel att ta hand om ett barn och ge den bra uppväxtvillkor än vad en 25-åring är, även om de uppenbarligen får betydligt färre år tillsammans.

Det kan också vara att man skaffar ett femte barn trots att man redan har det skittufft att ge fyra redan existerande barn tillräckligt med tid och en dräglig tillvaro ekonomiskt.

Det kan vara att man skaffar barn trots att man har valt en livsstil som inte är förenlig med barns generella behov, t.ex. ett jobb som går ut på ett ständigt resande.

Eller att man skaffar barn trots att man har svåra sjukdomar som både begränsar livet här och nu och löper stor risk att gå i arv till barnet.