Djurvänner - hjälp mig att tänka rätt

Vi hade två marsvinskillar när dottern var yngre. För oss var problemet att det visade sig att lillebror inte tålde höet så det var hänvisade till att bo i garaget. D v s inte supermycket uppmärksamhet även om dottern hade fram dem någon gång varje dag iaf (brorsan tålde djuren men inte höet)

Så blev den ena sjuk och den var bara 2,5 år då vi var tvungen att ta bort den. Då insåg jag problemet med att ha hannar. Det går alldeles utmärkt att skaffa en liten hanne och kasta in till den som blivit kvar men det finns inga garantier att det fungerar med en äldre även om man tar det varligt. Han mådde inte bra av att vara ensam och vi ville ju absolut inte skaffa ett nytt marsvin då vi ville avveckla dem på sikt.

Så då blev lösningen att kastrera den som blivit kvar och ge bort till kompisar med honor. Han blev extremt lycklig över att få kompisar igen och levde många år till.

Så med det sagt så fundera lite på vad du tror alternativen blir när det bara är en kvar. Om du kan hitta någon med många marsvin eller stor erfarenhet av marsvin så kan ju kompisfrågan lösa sig klart bättre den dagen det blir aktuellt än om de hamnar hos ett nytt barn som bara ska prova om den gillar marsvin tills denne lessnar.