Hur sover era småploppar?

Jag har en 1år gammal son och han har sovit på min mage och i mina armar och säng sen han kom hem. Vi provade ett tag att låta han sova i spjälsängen men de va ingen hit, kändes ju rimligare att han sov bra tillslut än att tillvänja sig att sova själv. 

I grund o botten så tror jag ju iofs att vi som människor har bott trångt och upp på varandra i miljontals år och att våran samtid är en liten fotnot i våran sociala utveckling historiskt sätt. 

Just nu är han i en fas att han studsar på rätt bra och vill gärna inte gå och lägga sig, djupa vaggningar och ett stort tålamod är det som fungerar just nu, han har just slutat äta bröst så räknar med att det är en omställning.

Ibland är det rätt tufft men rätt utmanande på ett tävlande spännande sätt, vad kan man komma på som får han att slappna av just i detta nu, strykningar på huvudet, ryggkill, sjunga, lyssna på vaggvisor på spotify, white noise. 

Jag vill ju precis som alla andra föräldrar att han ska bli en glad och självständig människa som känner sig trygg o älskad, det är lite lurigt för att man får ju bara ett försök så på individnivå så finns det ingen kontrollgrupp om man skulle vilja prova vad som gav vad.

Dom flesta kvällarna så är de mysigt att sova med honom och ibland hade jag önskat att han sov i egen säng. 

skriver inte för att påstå att jag har rätt, ville mest ba dela med mig av mina tankar kring nuet och hur jag tänk.

Ikväll somnade han med lite lagom protester, jag brukar tänka att det är ju bra att han inte ba finner sig i skit, världen är ju fett sne. Bra att bråka ifrån lite 😁