Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Kan du förklara poängen då?

Hallå? Kan du inte svara på min fråga som du gav det svaret på? Den var: Men du, varför skriver du här överhuvudtaget då, om andra människors input inte kan hjälpa dig alls?

Ja, men det handlade om att du absolut inte vill ta kontakt med Studenthälsan, och att prata med någon inte kan hjälpa något. Det var då jag frågade varför du ens skriver här då. Du behöver mer hjälp än vad någon här kan ge. Tro oss när vi säger att du resonerar på ett väldigt udda sätt.

Hallå, ts, jag skrev det här. Jag vill gärna ha din input på detta. Som sagt, du tycker att vissa råd här har varit bra - alltså KAN det vara bra att prata med andra om sina problem. Och du mår uppenbarligen inte bra i situationen och behöver mer hjälp än du kan få här.

Det är inte konstigt att ogilla att bli avvisad. Men det ÄR konstigt att vara så rädd att bli avvisad så att man på ett år inte vågar säga något.

Nu kommer du svara att det inte handlar om det utan om yttre faktorer. Och ja, låt säga att det är så. I så fall är det konstigt att lägga så mycket vikt vid dessa faktorer. Otroligt många par har blivit tillsammans under svårare logistiska förhållanden än ni har.

Att du tycker att det är så komplext är ett av alla tecken på att du inte fungerar som de flesta andra. Väldigt få människor skulle beskriva din situation som komplex.

Nej, det stämmer. Det är fortfarande inte en komplex situation, dock.

Så du tror att personen som du svarade bodde närmare sin partner innan de blev ett par? 

Det här är ett så otroligt udda svar av dig på inlägget du svarar på. Personen försöker förklara för dig att många har större logistiska svårigheter än du och ändå lyckas skapa relationer. Vi VET att du inte har barn. Vi VET att du vill vara i en relation. Att du svarar på det här sättet är väldigt avvikande från hur de flesta människor förstår inlägget du svarar på.

Agerar sunt? Du har ju själv skrivit att du önskar att du hade bjudit ut henne tidigare? Du har också skrivit att du mår dåligt över situationen, men det gör du alltså inte?

Och nej, det är inte att agera sunt att vara så rädd att stressa någon att man inte vågar fråga på över ett år om den personen kan tänka sig att ses. INGEN blir stressad av det. Att du tror det är YTTERLIGARE ETT TECKEN på att du inte fungerar som alla andra. Du skriver att du gör det, men dina ord och handlingar bevisar att du inte gör det.

Nej, det tycker jag inte. Men det är inte stressande att få en fråga om man vill ses. Det kan förstås kännas lite obekvämt om det är någon man själv inte vill träffa, men vad menar du är så fruktansvärt stressande med det? Att du tror att det är stressande är ETT EXEMPEL på att du behöver hjälp - mer hjälp än du kan få här inne, och att du har större problem än du själv förstår med sådant som mänskligt samspel!

Förstår du att din förklaringsmodell inte hänger ihop? Du ska bjuda ut henne på ett vagt men tydligt sätt, men kan inte ge exempel på hur. Du kan inte bjuda ut henne innan hon vet om dina känslor för då är det stressande, men samtidigt vill du inte avslöja något innan ni är ett par. Du hade gärna bjudit ut henne tidigare men fortsätter att skjuta det på en obestämd framtid. I AUGUSTI skrev du att du skulle bjuda ut henne någon av de tre nästkommande helgerna, men skrev sen att du inte hade "hunnit".

Kan du förklara hur det här hänger ihop?

Du struntade i att svara på mitt ovanstående inlägg. Jag skulle gärna ha svar både på det jag skriver i första och andra stycket.

Ts, kan du svara på mitt inlägg? Nummer 5780, i citatet är det inlägg jag vill ha svar på.

Jag gör ytterligare ett försök. Jag vill gärna ha dina tankar om både första och andra stycket i det jag skriver. Ts, du är förstås i full rätt att inte svara på mina frågor, men skriv gärna att du inte vill det i så fall, så att jag slipper skriva samma sak flera gånger. 

Du skrev: 

På det svarade jag: Nej, det tycker jag inte. Men det är inte stressande att få en fråga om man vill ses. Det kan förstås kännas lite obekvämt om det är någon man själv inte vill träffa, men vad menar du är så fruktansvärt stressande med det? Att du tror att det är stressande är ETT EXEMPEL på att du behöver hjälp - mer hjälp än du kan få här inne, och att du har större problem än du själv förstår med sådant som mänskligt samspel!

Förstår du att din förklaringsmodell inte hänger ihop? Du ska bjuda ut henne på ett vagt men tydligt sätt, men kan inte ge exempel på hur. Du kan inte bjuda ut henne innan hon vet om dina känslor för då är det stressande, men samtidigt vill du inte avslöja något innan ni är ett par. Du hade gärna bjudit ut henne tidigare men fortsätter att skjuta det på en obestämd framtid. I AUGUSTI skrev du att du skulle bjuda ut henne någon av de tre nästkommande helgerna, men skrev sen att du inte hade "hunnit".

Kan du förklara hur det här hänger ihop?