Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Det är ju bara elakt och rentav idiotiskt skrivet av dig, TS behöver all uppmuntran han kan få och även om tjejen inte är så jätteintresserad just nu kan hon mycket väl bli det om bara TS anstränger sig mer, skriver mer till henne och frågar ut henne. Det är verkligen inte omöjligt!

Jättebra, fortsätt nu att spinna vidare på detta. Fråga henne vad hon gillar att göra på fritiden för att koppla av, berätta också om vad du gör och vad du gillar. Försök sätta igång en dialog med henne med något ni har gemensamt, vad som helst. Sedan kan du säga till henne att du gillar hennes humor eller något liknande, för att sedan fråga henne om hon vill träffas på en fika. ☺️

Superbra! Fortsätt hålla igång en konversation bara. Sedan ge henne någon komplimang, försök skämta med henne, säg att hon är rolig och fråga henne sedan om hon vill fika med dig t ex till helgen (det är viktigt att du nämner en konkret dag och inte bara säger ?någon gång?).

Försök tänka lite rationellt nu. Vem i hela världen skulle tolka en komplimang ?fel?, särskilt om du ger henne en komplimang för hennes humor eller hur smart hon är. Alla blir glada av det, jag lovar!

Va?!?! HUR?!?! Jag kände medkänsla med dig innan, men nu börjar jag faktiskt tro att du driver med oss. Hur i helvete skulle någon tolka dig som ytlig om du ger denne en komplimang för deras humor eller intelligens? HUR FÅR DU IHOP DETTA I DITT HUVUD?! 

Snälla säg att du skämtar!

Men snälla vännen, HUR skulle det kunna ske? Det är ju helt omöjligt att ta en komplimang för någons humor eller intelligens för att du är ytlig och bara gillar hennes utseende? Ser du inte själv när du läser det du skriver hur ORIMLIG denna rädslan är?

Snälla, bara skärp dig. Du är inget barn, hon är inget barn. Ni går inte på dagis tillsammans. Det som du beskriver som ett eventuellt problem är således icke-existerande. Ni är bägge vuxna, hon kommer inte tolka en komplimang på det vis du befarar. Det är helt ORIMLIGT!

Vad menar du med det? Det är bara dina egna hjärnspöken du behöver lösa, du kan skriva det jag skrev till henne och hon kommer bara bli smickrad och tolka det på rätt sätt. Något annan är helt omöjligt, om hon inte har någon grav funktionsnedsättning, vilket hon verkligen inte har om jag litar på din beskrivning av henne.

FORT?!?!?!

Det är inte för fort, ni har pratat på Messenger i över ett år. Ni har till och med träffats flera gånger, de flesta brukar fråga ut någon precis i början. Eftersom hela poängen med att fråga någon på en fika är för att lära känna personen bättre. Både att du ska lära känna henne och hon lära känna dig.
Du kommer bli friendzonad annars, dvs att hon aldrig kommer se dig som en potentiell partner.

Men till att börja med är ju de traditionella visen fika, middag eller promenad för all del (men lite konstigt att föreslå det i ditt fall då ni bor långt ifrån?) väl utmärkta förslag för att lära känna varandra bättre på kort tid och se om ett ömsesidigt tycke uppstår? Lite väl udda att föreslå skärmfallshoppning eller bungyjump som en första dejt liksom?

Men jaja, vill du inte ha en chans så vill du inte. Finns ju inte så mycket mer att göra då. Tycker bara det är synd att du slösar år av ditt liv på att tråna efter en tjej utan att någonsin ha en chans på henne eftersom du är för feg att ens ge en liten komplimang och säga att hon verkar så trevlig att du skulle vilja ta en fika med henne.

Och om du nu känner alla dessa positiva känslor för henne varför är du då så satans rädd för att skriva att du tycker att hon är jättetrevlig och att du skulle vilja bjuda på en fika?

Men du har skrivit gång på gång att du vill att ett förhållande ska växa sig fram av sig självt, men det kommer ju aldrig någonsin hända om inte någon (du i detta fallet) kommer med någon slags initiativ. Det förstår du väl?

Du kan ju inte sitta och gömma dig bakom ditt tangentbord hela dagarna och bara hoppas att tjejen du gillar ska ta initiativ till en träff så att ni kan lära känna varandra bättre och får en chans till att se om det ens finns någon ömsesidig attraktion att tala om.

Du upprepar samma fraser hela tiden likt en AI-robot ?det är svårt?, ?jag har inte valt detta?, etc? Du måste väl ändå någonstans innerst inne förstå hur detta beteende ser ut för oss andra?

Men då måste ju trots allt en av personerna faktiskt FRÅGA den andra om han eller hon vill träffas igen på en fika (som exempel) och dessutom tror jag inte att de flesta vuxna bestämmer sig för att bli tillsammans på första dejten. Åtminstone inte uttalat.