Jag vet inte, allt jag vill är att det ska kännas bra för båda. Vill inte heller att hon ska tro att jag gillar henne direkt utan snarare låta det växa fram tills jag är komfortabel med att hon vet det.
Är så jobbigt med avståndet främst. Ja, är såklart jobbigt att bli avvisad (alltid blivit det så är dock normalt för mig :/) men det jobbigaste är verkligen avståndet.
Nej, jag drömmer eller fantiserar inte om henne utan känslorna är helt baserade på mina upplevelser med henne vilket är normalt.
Du förstår att det kommer ta längre tid att skapa kontakt och skriva för att lära känna varandra, just för att ni bor långt från varandra så ni inte kan ses?
Det bara är så.
Ingen säger att du ska bedyra din kärlek direkt utan att du ska ta kontakt.
Vad tar emot?
Vill du inte lära känna henne, veta vad hon skrattar åt, vad hennes kompisar heter, vad hennes sämsta ämne är i skolan, hennes bild av den perfekta julen, vad hon är allergisk mot och vad hon alltid väljer för smågodis -och att hon ska få veta sånt om dig?
Jag förstår och det är det som är det jobbiga. Vill inte heller att hon ska tro att avsikten är att jag gillar henne från början heller utan vill snarare att det ska växa fram.
Jo, jag vill verkligen lära känna henne på djupet men med tanke på avståndet osv är det svårare.
Bara skriv. Jag har börjat skriva till alla jag vill ge en chans om de inte hör av sig till mig, och jag är tjej. Jag tycker det är jobbigt men samtidigt är det jobbigare att aldrig komma över någon för att man inte tog chansen. Många gånger kommer jag över någon av att jag skrivit om de till exempel säger ja men sen inte fullföljer osv. Då vet jag det och hur de är
Uppdatering vänner: Jag har nu skrivit till henne och sagt att det var roligt att ses och att jag gärna träffar henne igen.