Är det ökade manshatet ett allvarligt problem?

Håller med. De vill att kvinnor ska "nöja sig" istället för att bli lyckliga på riktigt. Missunnsamt så det förslår. 

Håller jag inte alls med om. Utan höga krav får man inte heller nån hög kvalitet på en partner. Tycker det säger sig självt.

Bevisa gärna att det är partnerbrist som gör kvinnor olyckliga idag. Och när du ändå håller på - bevisa också att kvinnor på riktigt var lyckligare förr när de hade få rättigheter och psykiska sjukdomstillstånd var mer tabu att prata öppet om. 

Läskigt att de får hållas med sitt kvinnohat på dessa nätforum. Allt tjat härinne om att begränsa kvinnors möjligheter på dejtingsajter, att kvinnor bör begränsa sina egna önskemål på en partner, lika sjukt detta, om än inte lika hätskt. Men det ligger på samma skala av misogynt hat ändå.

Sen så har jag ännu inte själv råkat på några individer härinne som hatat män som könsgrupp just för att de är män.

Att kritisera knäppa tankar och resonemang som uttrycks av vissa, socialt isolerade, män är något annat det. 

Rent trams. Kvinnor har rimliga krav på män idag vad jag har sett. Krav där de flesta är fullt möjliga att leva upp till som man. Så länge de är motiverade till det då och detta är ju upp till männen själva. 

Då gissar du hejvilt med andra ord. Jag ser mer till biologi. Det ligger i de flesta djurhonors gener att ställa krav och välja ut den bästa hane som finns att tillgå. Ser samma mönster även bland mänskliga honor. 

För egen del så har jag aldrig känt någon glädje över att umgås med folk som inte anstränger sig för min skull och försöker göra det trivsamt. Då pratar jag specifikt om vanliga relationer med vänner och familj.

Ser inte hur det skulle vara annorlunda i ett romantiskt förhållande. Är en självklarhet för mig att man blir lyckligare i en relation där krav finns om att man måste anstränga sig och ta ansvar. Annars blir ju resultatet tomt och meningslöst. 

Ja, och naturligtvis bör denna ansträngning också komma från båda håll. Så att båda parter känner sig glada och uppskattade 

Ja, en bra man är en trogen man, detta säger sig självt.
Kärlek är i stort sett alltid villkorad. Varför skulle man annars känna kärlek för en person? Om inte den personen redan hade attraktiva egenskaper som är i enlighet med ens egna krav och önskemål.

När det kommer till skilsmässa så är det oftast kvinnor som initierar såna enligt statistik. Det främsta skälet till skilsmässor, enligt undersökningar, uppges vara att folk växer ifrån varann, inte otrohet.

Nej. En vettig människa bedrar inte sin partner på det viset.

Att acceptera personliga brister gör vi alla men det finns gränser för hur mycket man ska behöva stå ut med. Horeri eller ointresse att engagera sig i sin egen relation är självklara dealbreakers för många kvinnor. Såsom sig bör enligt mig. Vem fan vill vara ihop med någon som inte bryr sig om en på riktigt eller anser att man inte räcker till som enskild partner. 

Och kärleken kommer alltid med villkor som sagt. Man blir liksom inte kär i ingenting.
Det finns alltid något eller flera egenskaper som gör att människor fattar tycker för varann från första början. Rätt självklart för de flesta. 

Kärleken uppstår för att den man träffar redan lever upp till alla krav önskemål man har. 
Ingen människa blir kär utan anledning, det måste du väl ändå begripa?

Inte nödvändigtvis om individen nu uppvisar önskade personlighetsdrag i ett tidigt stadium. Fast självklart kan man inte veta detta vid ett allra första, slumpmässigt, möte med någon. 
Dejting under ett par månader krävs nog innan man fått sig en ärlig helhetsbild av den potentiella partnern. 

Nej, kärlek är inget val för man kan inte välja vem man blir kär i. Dock så tror jag att de flesta kvinnor redan vet vad de vanligen faller för hos en man när det gäller personliga och utseendemässiga attribut.

Ja, man kan hålla ihop av ren princip men själv ser jag ingen mening i detta om det innebär att jag blir olycklig. 

Skulle för egen del aldrig falla mig in att stanna i en relation med någon som inte bryr sig eller anstränger sig för att vi ska ha det bra.

Då är det bättre att lämna relationen eller ställa ultimatum. Det är inte livets mening för mig att ha en relation bara för att "alla andra" har det. Lyckan, hälsan och välmående kommer först. 

Personkemi är ett krav för de flesta av oss. Annars finns det liksom ingen mening med att dejta någon.