Svartmålad

Tyvärr, den båten har seglat för länge sedan. Inte det jag startade tråden för att diskutera.

Lösningsorienterad? Du har snöat in dig på att jag ska försöka få till ett förhållande med någon jag absolut inte vill ha ett förhållande med och som absolut inte vill ha ett förhållande med mig. Håll dig till ämnet.

Jag behöver inte ha ett förhållande med modern för att ha en relation med barnet.

Jag saknar faktiskt ord.

Funkar gör det ju, har gjort det. Men sen måste modern godkänna och där får vi väl se hur det går. 

Misstänker att hon inte kommer godkänna det.

Jag håller med.

Nåväl, jag fick ett gäng arga meddelanden om vilken skitstövel jag är bara, hon kommer nog inte godkänna. Blir väldigt tydligt att alltihop handlar om moderns bitterhet mot mig.

Jag är 99.9% säker på att jag är pappan.

Släpp det, det kommer inte hända, jag vill inte, hon vill inte. Det spelar heller ingen roll om hon skulle vilja då jag absolut inte vill, så kan du sluta tjata om det nu?

Anonym(M): Är det här personligt för dig? 

Familjerätten verkade inte särskilt intresserade av att ta så mycket uppgifter när jag hörde av mig till dem, men så hade inte faderskapsutredning startat än heller. 
Jag får väl se i veckan, den borde vara igång nu.

Sitter och kollar på ombud och även blivit tipsad om några via en kompis som är jurist.

Tänker självklart jobba för gemensam vårdnad, delat boende(i sinom tid) och umgänge.

Jag har försökt ta kontakt med mamman och hennes familj flera gånger, mamman ignorerar mig, hennes föräldrar är arga och försöker få mig att försvinna. De ville inte ens svara på om barnet var fött, sedan blev de upprörda när jag fått reda på detta via Skatteverket. Sättet de uttrycker sig på visar tydligt att de gör och kommer göra allt i sin makt för att jag inte ska få vara involverad.
Enligt dem har jag avsagt mig allt genom att inte vara involverad under graviditeten.

Samtliga gånger jag kontaktat dem har de sagt sig inte vilja ha kontakt och sagt att jag ej får försöka kontakta modern.

Självklart sparar jag all kommunikation både med henne och hennes föräldrar.

Hur länge brukar det ta för faderskapsutredning att komma igång?

Har inte blivit kontaktad än, ringde familjerätten under veckan och fick bara höra att en handläggare eventuellt kommer kontakta mig.

Personen jag pratade med hos familjerätten verkade inte vara den som har hand om ärendet och lät som att hon skulle bolla det vidare till eventuell faderskapsutresning och handläggare i det. Därav tolkar jag eventuellt till att betyda om det blir ett ärende och om de anser mig relevant, hon jag pratade med som inte var insatt kunde ju omöjligt veta det. Hon tog bara lite information från mig.

Vi får väl se. Har också läst att det är 15 dagar som gäller så utredningen borde vara igång tycker jag.

Uppdatering: faderskap är bekräftat.

Vad bör jag göra i min situation om mamman vägrar umgänge?
Vad jag förstår är enda sättet tingsrätten om man försökt med familjerätten?

Funkar inte med samarbets samtal hos FR, mamman vill att jag ska åka till Gävle hos henne föräldrar för att träffa barnet fast hon bor i Örebro och jag i Göteborg, säger att de är där ungefär hälften av tiden. Säger också att de ska flytta till Gävle nu...
Har fortfarande inte fått träffa barnet och får hela tiden höra hur det inte finns tid på passande tider för att barnet har aktiviteter och det bara finns i princip 1 ledig timme på hela veckan där det går träffas, men den tiden funkar inte för mig, jag har ju jobb om dagarna. Får även konstiga regler om hur de ska se ut när vi ses t ex att jag ej får röra barnet för att det är känsligt för RS virus.

Hur ska jag kunna ha umgänge om dom bor på andra sidan landet?

Känns helt hopplöst, jag ska kontakta jurist.

Jag vet inte vad det är för aktiviteter, får inte höra så mycket om det och jag får höra att jag är egoistisk(mot barnet) som föreslår att planera dessa aktiviteter på andra tider/dagar så vi kan ses. Får också höra att umgänget med mormor/morfar/morbror m. familj och kusiner är viktigare än umgänget med mig för att de varit med från start och barnet känner dom.

Men jag har ju inte alls FÅTT vara med! 

Det är mitt problem lösa att ha umgänge i Gävle när hon flyttar dit också, jag tycker inte att hon ens borde kunna flytta med vårt barn sådär bara för att hon fick ensam vårdnad vid födsel.

Verkar inte heller svårt hitta tid för att umgås med dom eller någon oro för RS virus där..

Fortf. inte fått träffa sonen o nu säger hon att hon bara kommer att gå med på umgänge om det är ngn från soc med på umgänget, det var inte ett krav tidigare men kom nu väldigt plötsligt. Det är flera månaders handläggningstid för det. Förut sa hon att ngn av hennes föräldrar kunde vara med, för hon vägrade själv vara det.

Har skickat in till rätten om delad vårdnad o umgänge vilket också verkar ta tid.
Hon säger hon har flyttat till Gävle nu och att jag kunde haft umgänge i Örebro några månader tills hon flyttat om jag väntat med att kräva delad vårdnad.

Börjar bli ganska uppgiven, i den här takten kommer jag o missa hela min sons första år.

Ja det har jag och hon verkar duktig.

Ska göra det!

Funderar mest på om det är ngn som varit i liknande sits, kan hon verkligen kräva att någon från soc ska vara med? Jag har aldrig varit våldsam och har aldrig haft någon form av missbruk utan är en helt normal skötsam människa och när man läser om det så verkar det just mest vara för de som är våldsamma eller har missbruk

Hur menar du att alla vänder sig emot mig i det här? Det är bara barnets mamma som gör det? Hennes föräldrar känner ej mig så att de tar hennes sida är väl ganska naturligt?

Ska jag lämna barnet utan pappa för att mamman inte vill att jag ska vara pappa åt barnet? Jag tycker att det är ett väldigt konstigt sätt att se det på.

Det handlar inte om misshandel på något sätt i detta fallet, det handlar om mamman inte kunde hantera att bli lämnad.

Man kan nästan misstänka att du har egenintresse i detta.