Vår situation är så udda! Eller?

Du vill att TS ska slänga ut honom, pratar allmänt illa om honom, misstänkliggör honom på olika sätt. Att han säkert ljuger för det gör alla otrogna. Att han inte är snäll. Han är ett svin. Du kritiserar genom hela tråden TS beteende, så kallat gullar med honom som du skrev. Du gillar inte att deras sämja helt enkelt, det är uppenbart.

Hon är enl kille då väldigt mån om att vår familj ska ta så lite skada som möjligt då hon själv varit i en mkt hemsk skilsmässa förut.
Rädd för mig för att hon ju vet hur sårad jag blev och att vi varit ihop så länge så jag har svårt att släppa honom. 
Så räds i den bemärkelsen att träffa mig pga det de gjort mot mig. 
Tyvärr verkar hon ha ett mkt stort hjärta av vad jag hört. 

Vi hade ett bra snack idag på en lång promenad. 
Han frågade hela tiden hur jag vill göra hur jag mår... Och lyssnade när jag berättade. 
Och vi är kvar på samma punkt som innan...
Jah mårr dåligt av att gå o grubbla på framtiden, därav lever jag bara här och nu så gott jag kan. 
Och han känner likadant. 
Det går inte en dag utan att han grubblar på situationen. 

Jag var för första gången lite hård och sa att vi går här tillsammans trots vad du utsatt mig för och hur illa du behandlat mig, det betyder bara att vi fortfarande bryr oss om varandra. Och han sa att ja han kunde ju bara ha dragit dag ett, men samma sak där det går bara inte... 

Hon är enl kille då väldigt mån om att vår familj ska ta så lite skada som möjligt då hon själv varit i en mkt hemsk skilsmässa förut.
Rädd för mig för att hon ju vet hur sårad jag blev och att vi varit ihop så länge så jag har svårt att släppa honom. 
Så räds i den bemärkelsen att träffa mig pga det de gjort mot mig. 
Tyvärr verkar hon ha ett mkt stort hjärta av vad jag hört. 

Vi hade ett bra snack idag på en lång promenad. 
Han frågade hela tiden hur jag vill göra hur jag mår... Och lyssnade när jag berättade. 
Och vi är kvar på samma punkt som innan...
Jah mårr dåligt av att gå o grubbla på framtiden, därav lever jag bara här och nu så gott jag kan. 
Och han känner likadant. 
Det går inte en dag utan att han grubblar på situationen. 

Jag var för första gången lite hård och sa att vi går här tillsammans trots vad du utsatt mig för och hur illa du behandlat mig, det betyder bara att vi fortfarande bryr oss om varandra. Och han sa att ja han kunde ju bara ha dragit dag ett, men samma sak där det går bara inte... 

Har ej pratat med kurator o liknande men ja kanske borde har ingen annan att prata med. 

Därav tråden litegrann, att få prata av mig och få lite olika synvinklar. 

Nej jag är inte för otrohet, men nu är det ju som det är och TS har valt detta fredliga sätt att hantera situationen. Kasta ut någon är inte ett sätt att vara vänner.

Jag har försökt förklara det i inlägg 149.

Jag vet inte vad du menar att TS ska göra då, rent konkret, som inte innebär bråk, fientlighet, aggressioner, eller liknande.

Jag må låt coolugn men jag har gråtit mig andfådd, jag har slagit i väggen, jag har visat alla mina sidor inför honom, han vet hur jag blir när jag är ledsen... Han har fått höra exakt hur jag känner. 
Vi har ältat pratat gråtit, men det blir mer sällan ju längre tiden går. Jag har inte samma behov till det längre.
Jag behövde få landa och det börjar jag göra. 

Jag hatar det han Gjort! Men hatar inte honom! 
Hade de ej hånglat hade de ju ändå fattat tycke för varandra, ja ddet borde ej hänt öht.
Det var Aldrig hans tanke att falla för henne när de började vänskapen. Han är mt mån om alla och hon behövde ngn att prata med, så de började gå på promenader o prata om jobbiga saker på jobbet. Och det hade jag ju inget emot? Promenader med en kollega som behövde prata med ngn? 
Tyvärr blev det som det blev, men det var aldrig grundtanken. 
Har aldrig hänt mig men gissar ju att känslor är svåra att styra... Och är det så att han ser en framtid med henne, att han hittat ngt i henne han saknat...  Då är det väl så. 
Tyvärr borde det inte skett på detta sätt! 
Men han hade aldrig onda avsikter! 

Ja jag känner honom jag lovar. Vissa tror att det bara är buffel o båg med alla som varit otrogna... Men tänk ett steg till. 
Han berättade direkt!! 
Han mådde skit!! 
Han önskar att de aldrig träffats!! 
Men han kan inte hjälpa att han fallit så för henne!! 
Jag kunde ha kastat ut men  valde att inte, han bad inte! 
Jag gav honom lite tid att landa, för att se om det fixk att rädda oss eller inte. Jag var inte beredd att slänga bort våra 25 år! 
Han kunde ha dragit direkt men var heller inte beredd att kasta bort oss. 
Otrohet är inte inte ok! 
Jag har valt att leva så här ett tag, när vi sålt huset kanske allt är annoröunda, då får jag isf leva annorlunda och då så klart göra det som krävs. Det är nästa milstolpe, göra huset redo och sälja. Sen kan vi på riktigt se om vi kommer fortsätta ses. Kanske har jag fel och han bara försvinner ur vårt liv? Då gör han det... 
Då tar jag tag i det, då! 

Vi kommer alltid ha skilda åsikter i vad det innebär att ha självrespekt. För mig inbär det att kämpa för sina värderingar och övertygelser vad som än händer. 

För TS handlar det inte om lek utan blodigt allvar. När man skriver att hon skulle ha satt ned foten, hur menar ni då? Hur sätter man ner foten utan att visa aggressivitet ? 
Tror ni på allvar att hon inte har pratat med sin partner om det här? Självklart har hon berättat om hur chockad hon blev och att hon är lessen. Partnern har säkert väldigt dåligt samvete, än om ni bestämt er för att han inte har det.

Om hon vill ha honom tillbaka så är det hennes sak,  det är inte vår sak att avgöra eller tycka om.