Vår situation är så udda! Eller?

Hur är det med dig nu, ts?  Känner du dig okej efter ditt ex och hans nyas weekend? Jag har följt din tråd och varit på väg att skriva ett par gånger men inte kommit till skott. Jag känner med dig, det är en enorm livsomställning du/ ni går igenom. Jag vill mest säga att du inte är ensam om din reaktion på allt detta.

Jag och maken hade en situation som liknade er för ett antal år sedan. Det var dock jag som blev kär i en annan? Det var ett känslomässigt kaos för alla även om jag självklart bar ansvaret för det. Vi hade också levt tillsammans sen vi var mycket unga. Man knyter starka band då. Min man reagerade liknande som du och var mer ledsen än arg och lät mig bo kvar så länge jag ville trots att jag dejtade den andre. Han rev inte lägenheten utan grät och hade tusen frågor och vi pratade i timmar om allt och kom närmre varandra än någonsin. Jag hade enorm ångest över vad jag utsatte honom för men inte vett att stanna upp och gå i parterapi utan fokuserade på att lära känna min dejt. Som du började min man efter ett tag att fokusera mer på sitt liv och sina intressen. 

När jag flyttade upptäckte jag hur tufft det var att leva utan den person som stått mig närmast i alla år och att min dejt bara var en förälskelse. Det var en hink iskallt vatten över huvudet att inse vad jag slängt bort. Min man hade börjat bygga ett eget liv och var oerhört sårad och tveksam till att komma tillbaka till mig.  Det tog närmre två år att återuppbygga saker mellan oss och jag var livrädd mer än en gång att det aldrig skulle bli vi igen.

Jag känner varken dig eller din man och alla är vi olika men jag hoppas att han tänkt igenom det här noga. Han behöver inse vidden av sitt val, att välja henne är också att välja bort äktenskapet med dig fullt ut. Han kommer inte kunna ha det som nu, dig hemma i huset och dejta henne för evigt.

Ta hand om dig. Fortsätt göra roliga saker med din dotter och bygg på ditt liv. Du är värd att ha det bra. Både nu och när han flyttar. 

Jag håller med dig om att det går väldigt fort mellan dem när man ser det utifrån. Samtidigt är det ju ofta så när man är nyförälskad att inget kan gå fort nog. Först när nyförälskelsen klingar av och djupnar eller det tar slut ser man själv att allt gick i 180.

Jag tror att det är bra att du backar även om jag förstår att det är svårt! När man varit tillsammans länge blir det nog lätt så att man till sist inte vet om det är personen man saknar eller om det är ensamheten man är rädd för. Jag hade samma funderingar när det var över mellan mig och dejten. Var det maken jag saknade eller var det att vara singel som skrämde efter alla år? Du har fått ett bra tips tidigare i tråden tycker jag om att testa kurator. De brukar vara bra att bolla med men det passar så klart inte alla så jag tycker det låter bra att du har din dagbok. Bara att se sina egna tankar i skrift kan hjälpa en att reda ut sina känslor lite.

Att våga ställa ärliga men tuffa frågor till dig själv kanske också kan hjälpa dig att bena ut om det är saknad efter exet eller bara rädsla för ensamheten? Frågor som hjälpte mig att komma vidare i tankarna var ?Var vi verkligen bästa vänner innan dejten (i ditt fall hans kollega) dök upp eller var det bara något vi sa?? ?Om jag fick välja vem jag ville i hela världen skulle jag då vilja bli gammal med, honom eller någon annan?? ?Vilka egenskaper tycker jag är viktiga hos en partner, de han har eller några helt andra??

Tråden är lång. Har du någon hobby? Isåfall skulle jag rekommendera att fokusera på den för att få något annat att tänka på också? Eller börja med något helt nytt som verkar roligt?

Fortsätter i ett nytt inlägg familjeliv loggar ut en så fort för inaktivitet att jag inte hinner skriva klart:)

Ingen kan veta om han kommer ångra sig eller inte så jag tycker att du gör klokt som fokuserar på husförsäljningen och ett nytt liv för dig och dottern. Men om han ångrar sig tycker jag inte att du ska ta tillbaka honom utan vidare. Känn efter om det verkligen är vad du vill isåfall. Du är viktig! Dels bör han inte få intrycket att han kan komma och gå som han vill. Dels bör man inte vara tillsammans med någon på slentrian och för minnena man har tillsammans  utan för att man fortfarande älskar varandra. 

Bra att ni snart ska berätta för dottern. Jag förstår att det tär att ljuga och undanhålla. Det är viktigt att hon inte råka upptäcka det själv så att ni inte förstör förtroendet mellan henne och er föräldrar. På ett sätt vore det förstås smidigare om han sov mer hemma tills ni berättat för henne samtidigt förstår jag om det känns konstigt för dig att ha honom där. Han har gjort sitt val som du säger.

Hoppas det blir jätteroligt med dottern på idolfinalen:) Jag tror du gör helt rätt som försöker ha roligt trots att det är tufft just nu, man behöver ljusglimtar för att orka:)