Singelman 40, utan barn

Är man, 40 och utan barn. Föräldrarna börjar bli gamla och jag tycker livet går mig förbi. Är väldigt framgångsrik i mitt företag och har gott om vänner men de flesta runt mig har ju barn och familj som jag avundas ibland. Har varit utbränd och haft det rätt tufft och känner sorg nu över mycket. De flesta tjejer i min ålder har ju barn redan och de yngre tilltalar mig inte lika mycket.
Har aldrig haft en samborelation eller ett verkligt seriöst förhållande utan flytt in i jobb och projekt och när jag träffat någon som visat intresse får jag nästan panik och drar mig undan. Börjar bli desperat efter närhet, vill ju egentligen ha barn, familj och en vanlig vardag. Hur ändrar jag mitt sätt att tänka?

Är man, 40 och utan barn. Föräldrarna börjar bli gamla och jag tycker livet går mig förbi. Är väldigt framgångsrik i mitt företag och har gott om vänner men de flesta runt mig har ju barn och familj som jag avundas ibland. Har varit utbränd och haft det rätt tufft och känner sorg nu över mycket. De flesta tjejer i min ålder har ju barn redan och de yngre tilltalar mig inte lika mycket.
Har aldrig haft en samborelation eller ett verkligt seriöst förhållande utan flytt in i jobb och projekt och när jag träffat någon som visat intresse får jag nästan panik och drar mig undan. Börjar bli desperat efter närhet, vill ju egentligen ha barn, familj och en vanlig vardag. Hur ändrar jag mitt sätt att tänka?

Lite sent att tänka på det när man är 40. Att bilda familj med en egenföretagare är det få som vill, han hinner aldrig med familj utan hon får dra lasset och prioritera ner sin karriär. Värsta kvinnofällan alltså. Och all oerfarenhet ovanpå det, nej fokusera du på ditt företag istället.