Konstig dynamik

Det känns jobbigt i mitt förhållande stundtals. Jag har en gnagande känsla att jag tas för given för att min kille länner av att jag har svårt att lämna. Jag är inte stark nog. Det tär. Ibland är det mest jag som smsar, frågar osv. Jag är dålig på sätta gränser, jag är rädd att jag måste bli starkare och ha mer åsikter. Jag är rädd att tala ut för då har det känts som han kan lämna. Det känns som jag ger mer, och att jag är villkorslöst kär. Det borde vara han som kille som tycker om mig mer, det vet jag. Jag fattar inte vad göra riktigt. Jag har inte många vänner och inga manliga. Det känns som jag hade behövt manliga vänner ibland, för han har tjejkompisar...men vet inte riktigt om det är så jag måste få riktig respekt? Jag har fått en konstig dynamik, det var inte så i början alls.