Hur fan får ni ihop det?

Vi får ihop det. Två barn, 7 och 4 år. Vi jobbar båda heltid, men har valt yrken med omsorg, som medger hemarbete och förtroendetid. Vi har också sett till att freda helgerna. Så länge barnen inte själva kan ta sig till aktiviteter, väljer vi bort aktiviteter som kontinuerligt tar helgtid. 

Vi håller också nere ambitionsnivån. Min tvättkorg måste inte vara tömd varje helg. Vi måste inte ha frysen full av hembakta bullar. Vi nöjer oss med en städnivå som innebär att vi kan ta emot gäster med en kvarts varsel, utan att skämmas. 

Vissa saker prioriterar vi inte bort. Jag tränar fyra gånger i veckan, men sköter det på lunchen, under barnets aktiviteter och nån gång på helgen. Vi prioriterar inte heller bort vuxentid. En gång i månaden har vi barnvakt över natt och går ut och äter, eller gör något annat tillsammans. 

Jag tror att mycket handlar om ambitionsnivå. Jag har vänner som är sönderstressade. Deras barn måste ha miljoner aktiviteter. De måste alltid ha frysen fullt av hembakat. De måste arrangera lekträffar med teman. De måste så mycket, men orkar inte riktigt med.