• Anonym (Villrådig)

    Det finns inget som jag vill/kan jobba med

    Jag har i många år jobbat inom journalistik och media och gjort ett mycket bra jobb - tills jag gick in i väggen.

    Efter några turer fram och tillbaka med sjukskrivning, friskskrivning och att testa nya arbetsplatser och nya befattningar, står det tyvärr klart att jag inte längre kan eller vill vara kvar i branschen. Den passar mig inte längre. Jag är fortfarande duktig på det jag gör, men det är en negativ miljö för mig och de enorma förändringarna i branschen på senare år gör att det inte längre stämmer överens med hur jag vill arbeta.

    Så jag har tvingats sadla om mitt i livet. Det är inget problem i sig, men problemet är att jag inte kan komma på något annat att göra. Alltså inget överhuvudtaget.

    - Jag vill aldrig mer ha ett jobb som bara handlar om att jaga klick på nätet och där man kämpar mot tiden varje minut - och där kvaliteten får stryk för det. Eller där resultatet av ens jobb finns öppet för alla att kritisera.

    - Jag vill inte arbetsleda andra eller ha någon form av chefsbefattningar. Det är för otacksamt och stressigt och för mycket ansvar till en förhållandevis låg län.
     
    - Många har sagt att jag borde bli lärare, men det är helt uteslutet. Aldrig.

    - Jag är extremt opraktisk. Jag kan tycka att det vore jätteskönt med ett praktiskt jobb som målare eller annan typ av hantverkare. Men jag är den mest ohändiga person jag själv känner.

    - Jag har tänkt tanken på vissa högutbildade yrken, som tandläkare eller psykolog, där man får jobba med människor utan den stress som media innebär. Men jag kommer aldrig in på dessa program, jag har inte betygen eller behörigheten som krävs och jag har heller inte CSN så att det räcker.

    - Allt jag är bra på och har kompetens för är tyvärr sånt som det är väldigt svårt att försörja sig på - eller som kommer med just den stressiga sorts miljö som jag blev sjuk av.

    Ja, ni hör. Det är väldigt svårt.

    Jag är extremt arbetsvillig och har varit en drömanställd för mina arbetsgivare. Ambitiös, lojal och kunnig. Det handlar inte om att jag inte vill jobba - tvärtom. Men jag vill ha ett jobb som jag inte blir sjuk av och där jag blir "lagom" engagerad. Gör det jag ska och gör det bra, tycker att det känns trevligt att vara där men sen kan jag koppla bort det när jag slutat för dagen.

    Det måste ju finnas massor av människor som varit i liknande situation. Hur gjorde ni, när ni behövde byta bana men "inget" passade?

    Tacksam för alla tips!

  • Svar på tråden Det finns inget som jag vill/kan jobba med
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (Villrådig) skrev 2023-10-08 23:27:30 följande:
    Haha ja om det gick att garantera

    Tack för tips alla!

    Har börjat fundera på arkivarie, men vet inte om det finns behov. Det låter underbart att få jobba ostört i lugn miljö och få vara noggrann och ordningsam. Jag misstänker dock att jag skulle ledsna när jag inte får vara kreativ och skapande på något sätt.
    Kreativ kan man vara på sin fritid.
  • Kvittning
    Anonym (laidback) skrev 2023-10-08 12:51:42 följande:

    Men kan du inte bli administratör/ekonomiassistent på något litet företag?
    Jag gissar att du har hyfsade kunskaper i Office?

    Vår ekonomissa jobbar 80%, ekonomichefen gör allt "svårt", hon har aldrig jobbat övertid vad jag vet.

    Ta emot lite utläggskvitton och vänd några fakturor och löner bara, hon jobbar hemifrån 2-3 dagar i v också.


    Precis vad jag tänkte föreslå också. Gå en YH-utbildning inom någon form av ekonomiadministration och sedan arbeta med det (viktigt att kombinera med absolut noll ambitioner att avancera för kan bli väldigt stressigt om man avancerar upp till positioner som kräver annan typ av ansvar). 
  • Anonym (Redigering)

    Du kanske redan har ratat det men har du funderat över möjligheten att jobba som redigerare? Jag vet inte om du jobbat mest med nyhetsjournalistik eller magasin, men efter flera år som både printredigerare på dagstidning och reporter på lokaltidning kan jag säga att det är en milsvid skillnad i arbetsklimat. 

    Den största skillnaden är att man samarbetar i hela gruppen när man ritar en större tidning. Har man ett lägre tempo någon dag så finns det någon annan som ritar lite snabbare. När dagen är klar så skickar man tidningen till tryck - och sen går man hem. Ingen ångest följer med en hem på kvällen. Inget ligger kvar på skrivbordet och slår en i ansiktet morgonen efter.

    Som reporter gråter jag ibland påväg hem för att jag känner mig dålig, ensam och otillräcklig, det finns ingen annan som fyller upp min kvot av artiklar om jag har en dålig vecka.

    Lära sig indesign går hyfsat fort, sen behöver man bara ett tidningsöga. 

    Annars har jag bland annat exkollegor som vidareutbildat sig till sjuksköterska, finsnickare, UX-designer. 

  • Anonym (Annat)

    Många lite större företag har en intern kommunikationsavdelning. Inte PR, utan för kommunikation inom företaget, tex artiklar på intranät, utarbeta eller beställa kurser, "pressreleaser" internt... Kunde det vara något? 

  • Anonym (Översättare)

    Översättare? 


    Du sitter mest för dig själv vid en dator. Texten skickas iväg till kund och så länge det inte råkar handla om en bästsäljande bok är det högst osannolikt att någon någonsin har något att säga om texten (jag är teknisk översättare så de flesta av mina kunder kan inte ens svenska...) Stor frihet med arbetstider. Som frilans kan du tekniskt sett jobba var du vill när du vill. Stora möjligheter att variera arbetet genom olika specialiseringar - översätter du dikter, tunga tekniktexter, reklamtext, skönlitteratur, smala intresseområden? (Jag har själv bytt från barn- och ungdomslitteratur till tekniska texter och trivts bra med båda fast på olika sätt.)
    Nackdelen är att det kan vara dåligt betalt och att det är svårt att få fast anställning - viktigt att man trivs med frilans! Kan dessutom bli ett väldigt ensamt yrke om man inte bor i en större stad (i Sthlm/Gbg anordnas träffar). Jag har tyvärr upptäckt att jag avskyr livet som frilans, men har lyckats norpa åt mig en fast anställning och trivs jättebra med det. Inget sälj, inget nätverkande, ingen oro över nästa lön... sitter mest bara och översätter hela dagarna vid min dator, vilket är det jag vill. Tänker ofta på att jag inte har nån "backup-plan" ifall jag blir uppsagd, och där hade det kunnat vara jag som skrev TS - hög igenkänningsfaktor! Vill som sagt inte frilansa, och jag vägrar bli lärare eller journalist. Men det är ju där jag, precis som du, har mina talanger...
  • Anonym (Universitet o högskola)

    Kan rekommendera jobb på universitet eller högskola. Vi har många handläggare och utredare mfl som har väldigt lugna och trevliga jobb utan hög press och möjlighet att jobba hemifrån halva tiden. Lönen är helt okej och det är en vänlig arbetsmiljö. 

    Vi har även ett antal kommunikatörer, vilket borde passa någon som har jobbat med journalistik tidigare. Där kan dina skrivkunskaper komma väl till pass. 

  • Kaede

    Även om du inte vill att ditt arbete ska ligga öppet för kritik så kanske man aldrig ändå kommer ifrån det. Det finns alltid ngn som kritiserar en någongång. 


    Skulle informatör kunna vara något? Man producerar text och information och är tillgänglig för att förmedla information men beroende på bransch och arbetsplats (stort företag eller liten kommun eller mellanstort företag) så är tempot väldigt olika. Tänker att skillnaden på att skriva i dagstidning och att skriva ett meddelande på en hemsida är milsvid. 


     

  • Anonym (clean)

    Städ. Du gör ditt jobb och går hem. Får bra motion på köpet.

  • Anonym (Ansvar för sin egen vilja)

    När du blir hungrig vill du då ha något att äta?

    I så fall får du nog ta ansvar för att ändra din egen vilja till arbete och ansvar för att försörja dig själv.
    Ingen annan än du själv är ansvarig för din vilja.
    Jag är helt övertygad att när du blir tillräckligt hungrig så vill du inte dö av svält.

    Nu är Sverige ett helt fantastiskt land med vår välfärd, eller var med den välfärd vi hade innan den började att överutnyttjas.
    Men du kan ändå inte förutsätta, journalistutbildning till trots, att andra människor ska försörja dig och att andra människor ska betala din mat.

    Fick ni lära er på journalistutbildningen att solidaritet INTE är detsamma som att jag har rätt att kräva att någon annan ska försörja mig?

  • Anonym (Villrådig)
    Anonym (Ansvar för sin egen vilja) skrev 2023-10-18 15:28:36 följande:

    När du blir hungrig vill du då ha något att äta?

    I så fall får du nog ta ansvar för att ändra din egen vilja till arbete och ansvar för att försörja dig själv.
    Ingen annan än du själv är ansvarig för din vilja.
    Jag är helt övertygad att när du blir tillräckligt hungrig så vill du inte dö av svält.

    Nu är Sverige ett helt fantastiskt land med vår välfärd, eller var med den välfärd vi hade innan den började att överutnyttjas.
    Men du kan ändå inte förutsätta, journalistutbildning till trots, att andra människor ska försörja dig och att andra människor ska betala din mat.

    Fick ni lära er på journalistutbildningen att solidaritet INTE är detsamma som att jag har rätt att kräva att någon annan ska försörja mig?


    Har jag någonsin påstått något annat?

    Vi är många som behövt byta bana efter väggen och som varit vilse i att hitta något nytt som passar. Det är därför jag frågade efter tips och idéer här.

    Jag vill inget annat än hitta ett nytt yrke som jag kan utföra och må bra av. Ligga på soffan och bli försörja av andra är det sista jag skulle göra. Vet inte ens hur det skulle gå till - gör du

    Så här står det i första inlägget, vilket jag får utgå ifrån att du aldrig läste:

    Jag är extremt arbetsvillig och har varit en drömanställd för mina arbetsgivare. Ambitiös, lojal och kunnig. Det handlar inte om att jag inte vill jobba - tvärtom. Men jag vill ha ett jobb som jag inte blir sjuk av och där jag blir "lagom" engagerad. Gör det jag ska och gör det bra, tycker att det känns trevligt att vara där men sen kan jag koppla bort det när jag slutat för dagen.

    Det måste ju finnas massor av människor som varit i liknande situation. Hur gjorde ni, när ni behövde byta bana men "inget" passade?

    Tacksam för alla tips!
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (clean) skrev 2023-10-18 14:41:15 följande:

    Städ. Du gör ditt jobb och går hem. Får bra motion på köpet.


    Vadå för motion....? Jag har jobbat som städerska på i många olika slags miljöer. Att bära skurhinken uppför en trappa någon enstaka gång räknas inte som motion för min del, och då är jag ändå otroligt bekväm av mig och väldigt otränad.
  • Anonym (Ansvar för sin egen vilja)
    Anonym (Villrådig) skrev 2023-10-18 16:36:36 följande:
    Har jag någonsin påstått något annat?

    Vi är många som behövt byta bana efter väggen och som varit vilse i att hitta något nytt som passar. Det är därför jag frågade efter tips och idéer här.

    Jag vill inget annat än hitta ett nytt yrke som jag kan utföra och må bra av. Ligga på soffan och bli försörja av andra är det sista jag skulle göra. Vet inte ens hur det skulle gå till - gör du

    Så här står det i första inlägget, vilket jag får utgå ifrån att du aldrig läste:

    Jag är extremt arbetsvillig och har varit en drömanställd för mina arbetsgivare. Ambitiös, lojal och kunnig. Det handlar inte om att jag inte vill jobba - tvärtom. Men jag vill ha ett jobb som jag inte blir sjuk av och där jag blir "lagom" engagerad. Gör det jag ska och gör det bra, tycker att det känns trevligt att vara där men sen kan jag koppla bort det när jag slutat för dagen.

    Det måste ju finnas massor av människor som varit i liknande situation. Hur gjorde ni, när ni behövde byta bana men "inget" passade?

    Tacksam för alla tips!

    Ja, du har rätt i att jag bara läste trådstarten.


    Men fortfarande gäller att:
    Ingen annan än du själv är ansvarig för din vilja.


    Sedan tycker jag att du har ett feltänk när du tänker att du är en drömanställd för din arbetsgivare.
    Det viktigaste är alltid hur mycket nytta du gör för den betalande kunden.
    Om du gör större kundnytta än de flesta andra så kan du få drömjobbet.
    Det är alltid kunden som betalar lönen. Arbetsgivaren har ingen egen sedelpress att betala lön med utan det är alltid kundens pengar som går till din lön.

  • Anonym (Hej)

    Jamen svårt det där ju.
    Har själv svårt hitta en arbetsplats. Utbildad lärare men det går inte för mig. Bra på att rita men inte på att jobba på beställning. Och tycker inte om att marknadsföra mig själv (eller grejer). :(
    Du låter (absolut) inte lika körd.

    Hur känner du inför tandsköterska? 1,5 års utbildning på typ vuxenutbildning/yrkeshögskola/vårdyrkeshögskola och bra arbetsmarknad. Jag skulle göra det om jag inte vore rädd att svimma när man ska ge nån bedövningsspruta i tandköttet.

  • Anonym (,nöknKI)
    Anonym (Hej) skrev 2025-01-24 20:05:13 följande:

    Jamen svårt det där ju.
    Har själv svårt hitta en arbetsplats. Utbildad lärare men det går inte för mig. Bra på att rita men inte på att jobba på beställning. Och tycker inte om att marknadsföra mig själv (eller grejer). :(
    Du låter (absolut) inte lika körd.

    Hur känner du inför tandsköterska? 1,5 års utbildning på typ vuxenutbildning/yrkeshögskola/vårdyrkeshögskola och bra arbetsmarknad. Jag skulle göra det om jag inte vore rädd att svimma när man ska ge nån bedövningsspruta i tandköttet.


    Inte inom anpassad grundskola heller? 
Svar på tråden Det finns inget som jag vill/kan jobba med