Hur klarar ni av att vara ensamstående?

Tjo, man klarar det, för vad är alternativet? Sedan är det inte resten av livet, även om det kanske känns så när barnen är små. Blir de störra är de kanske ibland hemma hos kompisar på eftemiddagar/kvällar. Kanske tom över natten. Och så kan man lämna de hemma ensam en stund när de är mogna för det. Och sovmorgon kanske man kan redan få innan dess, beroende på barnet - kanske det funkar med lite mutor, som "Klarar du att leka tyt för dig själv tills jag vaknar, får du en större godispåse".