Funkisskatten kommer tillbaka!

Du är medveten om att "sossetänket" gjort att stora delar av västvärlden idag ser på oss som ett skräckexempel?

Att kväva debatten kring invandring, migration och integration med "rasist/nazist-skam retorik" under så lång tid är den enskilt största anledningen till de flesta av landets mycket allvarliga och rent systemhotande problem som vi upplever idag.

Du har en poäng i att det var ungefär runt denna tid nu nämner som saker o ting började spåra ur på riktigt.

Du missar dock helt att de problem som vi ser framför oss idag och den utveckling som lett oss hit enbart är symptom som uppstått på grund av helt andra underliggande orsaker.
SD hade t.ex fortfarande förmodligen kämpat runt 4% spärren om de etablerade partierna med Sossarna i spetsen vågat ta tag i invandringen och styrt upp en fungerande integration i början av 2000-talet.

Jag vet inte vilken verklighet du lever i, men det hör verkligen inte till vanligheterna att se "nazzar o rasister" slå sönder hela stadsdelar, kasta sten mot poliser o brandmän, eller storma fredliga demonstrationer i min omgivning.

Invandringen hit har mycket riktigt historiskt tjänat oss som land väl och har överlag fungerat mycket bra.

Det de etablerade partierna vägrade in i det sista att erkänna var att den massmigration från mellan östern som började explodera i omfattning för runt 15år sen inte liknade något vi tidigare upplevt.
Nu var det inte heller kvinnor o barn eller familjer som flydde och sökte asyl, nu stod där helt plötsligt 85-90% ensamma män i 20-30års åldern o sökte asyl.

Vi är mycket riktigt kända för vår fria sjukvård och mycket frikostiga socialförsäkringssystem. Det bevisas ju mycket tydligt genom att folk "flyr" upp genom hela Europa och söker asyl här istället för det första land de sätter fötterna i norr om Medelhavet, mig veterligen pågår inga krig i varken Grekland, Spanien, Italien, eller några andra europeiska länder (förutom Ukraina nu då).

Det går nu mycket riktigt mycket snabbt "åt fel håll", den svenska modellen är uppbyggd kring solidaritet och individuellt ansvar.
De starka o friska jobbar o skapar värde i överflöd som sen omfördelas så de som inte klarar att försörja sig själva kan få stöttning från stat och kommun.
Detta är bara en fungerande modell så länge som överflödet räcker.
Nu har andelen som arbetar och skapar värde snabbt minskat och de som behöver stöttning kraftigt ökat, allt färre måste försörja allt fler.
Man behöver inte direkt vara professor i ekonomi för att förstå att denna utveckling inte är långsiktigt hållbar.

   

 

Jag köper inte alls ditt "hönan eller ägget"-resonemang.

Kritiken mot den nu mycket snabbt växande gruppen invandrare som inte önskar att bli en del av vårt samhälle, inte arbetar, och istället på olika sätt blir försörjda av staten, samt är inblandade i olika former av organiserad brottslighet..... Den har på inget sätt orsakat detta beteende hos denna grupp.

Kritiken har tvärtom uppstått på grund av deras beteende.

Om du migrerar hit, visar dig villig att anpassa dig till våra värderingar, våra lagar och regler, och genom dina handlingar visar att du önskar bli en bidragande del av det samhälle du valt att flytta till... Då kommer heller ingen att kritisera ditt beteende, eller ifrågasätta varför du är här.

Men om du kommer hit o direkt börjar gapa om att du ska ha det här o det där, du har rätt till ditten o datten... Du kräver att det samhälle du valt att flytta till skall anpassa sig efter dina värderingar... Du vägrar lära dig språket, du kräver att bli tilldelad en bostad i ett område där alla tänker som du så du slipper anpassa dig.
Du väljer att begå brott och tar direkt till våld när du blir ifrågasatt, eller inte får din vilja igenom...
Då anser jag att kritiken blir legitim, då vill jag inte ha dig här och jag anser att du inte har rätt att vara här, du är inte längre välkommen.

Men det har inget med rasism att göra, det är då dina handlingar och ditt beteende som orsakat mina åsikter om dig som person, inte ditt ursprung.

Nu blir detta väldigt OT i denna tråd, även om det till stor del hänger ihop med "funkisskatten" eftersom denna grupp människor inte får ta del av jobbskatteavdragen eftersom de inte arbetar.

Men även med alla dessa "jobbskatteavdrag" så blir nettoskillnaden mellan att "gå på bidrag" och ta ett låglönejobb fel.
Den som lever på bidrag vinner inget på att istället ta ett arbete med låg lön, då kronorna och örena i plånboken blir i princip samma, så där faller nästan allt incitament bort att aktivt jobba för att ta sig ur ett bidragsberoende.
Vem tusan skulle frivilligt välja att behöva kliva upp varje morgon, ta sig iväg till ett arbete som kanske är hårt o slitigt när alternativet finns att ligga kvar i sängen utan väckarklocka o bara gå runt o dra fötterna efter sig..... När pengarna ändå rullar in varje månad?

Jag hävdar att till skillnad mot många andra här att skillnaden i inkomst mellan de som arbetar och de som blir försörjda av samhället istället bör öka.
Jag anser dock att denna skillnad bör komma av att lönerna höjs.

Jag motsätter mig även till fullo resonemang likt det i TS där man anser sig själv vara ett offer för att någon annan får det lite bättre och inte även du får ta del av denna förbättring. Resonemang likt detta bottnar alltid i ren avundsjuka, vilket enligt mig är bland den mest vidriga värdering en människa kan ha.

Jag hävdar att jag är mycket kapabel att se sambandet mellan orsak och verkan, det som orsakar våra meningsskiljaktigheter här och nu verkar vara att vi är oense om vad som är orsaken och vad som är verkan.

Vilken svångrem menar du dras åt? Nämn en sakfråga där "den blåbruna politiken" får direkta negativa konsekvenser för de som försörjer sig på bidrag.

Att sänka skatten ytterligare en aning för alla som arbetar och har en lön under 51.000:-/mån och därmed se till att de får aningen mer in i plånboken varje månad innebär ju inte på något sätt att de som "går på bidrag" får det sämre.
Skillnaderna mellan grupperna ökar en aning, det köper jag, men det betyder ju på inget sätt att de som inte arbetar får det sämre.
Jag motsätter mig därför kraftigt retorik likt den i TS där man ser sig själv som offer bara för att någon annan får det lite bättre. 

Jag motsätter mig även resonemanget att om man inte får något man anser sig behöva så skulle det legitimera, ursäkta och ta bort ansvaret över ens fortsatta handlingar.
Man kan inte hota med att "jag kommer börja stjäla och råna om jag inte får det här jag vill ha" och sen lägga skulden och ansvaret på den som inte gett vika för hoten.   

Jag är för info mycket fackligt engagerad, ett engagemang som jag finner otroligt roligt och givande på min egen arbetsplats där jag genom åren drivit igenom många lokala avtal som inneburit mycket extra i plånboken åt alla anställda och mycket mer inflytande över våra arbetsvillkor.
Detta fungerar dock bara av den enkla anledningen att vi alla håller ihop, organiserar oss och håller enad front mot arbetsgivaren.
Det är idag tyvärr helt hopplöst omöjligt i samhället som helhet.

Inte räknat upp? På samma sätt som min lön "inte räknats upp" för att möta inflationen menar du?
Du kanske tror att de ökande levnadskostnaderna som inflationen för med sig enbart drabbar de som inte arbetar?
Räntan på mina bolån kostar mig runt 5000:- mer i månaden idag än vad de gjorde för ungefär 1,5år sen, för att inte tala om vinterns elräkningar som vissa månader var på mer än halva min inkomst. Samtidigt som jag hör folk i hyresrätt tjuta om en hyreshöjning på 150:- bara för att det tar 3mån för bostadsbidraget att komma ikapp...

Sambandet med den urholkade välfärden är ju precis lika påverkat av att fylla landet med medborgare som inte bidrar, de enbart belastar systemen.
Att vi nu har en otroligt stor del av befolkningen som varken arbetar eller kan försörja sig själva är den enskilt största bidragande orsaken till att pengarna som kommer in inte räcker till.

Saxar in följande från Expressen, jag har lite svårt att acceptera gnället om "funkisskatt" när man studerar siffrorna.

Regeringen, som på tisdagen fastställde prisbasbeloppet till 57 300 kronor från och med årsskiftet, har skickat ut beräkningar på hur svenskar påverkas:

Garantiersättningen i sjukersättningen höjs med 1 112 kronor, till 13 275 kronor i månaden. Och den maximala inkomstrelaterade sjukersättningen, liksom aktivitetsersättningen, höjs med 1 941 kronor till 23 171 kronor per månad.

Den högsta ersättningen inom föräldrapenningen höjs med 102 kronor om dagen, till 1 218 kronor. Taket motsvarar en månadsinkomst på cirka 47 750 kronor.

Det nya taket i föräldrapenningen gäller också för den kalenderdagsberäknade sjukpenningen (80 procent).

Garantipensionen höjs med upp till 972 kronor i månaden.

Studiemedlet höjs med 1 104 kronor, till totalt 13 156 kronor för fyra veckors heltidsstudier. Samtidigt höjs fribeloppet ? dvs hur mycket man får tjäna utan att studiemedlet påverkas ? till 18 500 kronor i månaden.

Prisbasbeloppet påverkar också skatterna. Både grundavdraget och jobbskatteavdraget räknas upp nästa år.

Det innebär att även personer som jobbar kan gynnas ekonomiskt av det högre prisbasbeloppet nästa år.

Swedbank har gjort beräkningar som visar att en person med en månadsinkomst på cirka 30 000 kronor får runt 200 kronor mer i plånboken varje månad under 2024. En person som tjänar 50 000 kronor kan räkna med runt 300 kronor mer i månaden.

 

Läs en gång till.

Sjukersättning, aktivitetsersättning och föräldrapenning höjs med 2000:-/mån

Jag som arbetar får nöja mig med att behålla 200:- mer av de pengar jag tjänat?

Jag har otroligt svårt att greppa argumenten för hur detta på något sätt eller vis skulle kunna anses som en extra "straffskatt" för de som inte arbetar?